Mig äger ingen

Hej blogg,
Nu har jag läst ut boken. Som jag lovade. Visst är jag duktig? Efter att ha läst ytterligare 200 sidor måste jag nog säga att min ursprungliga (superdjupa och filosofiska) analys (?) av boken håller i sig. Den säger mig inte så mycket alls. Jag har svårt att förstå hur flickan (Åsa) kan idolisera sin pappa så mycket när han hela tiden dricker och ber henne ljuga åt honom. Jag är nog för syster-duktig i mitt sätt för jag tycker det är hemskt och inte alls excentriskt att pappan inte borstar flickans tänder och att han dricker en massa alkohol nästan dagligen. Boken är skriven som en slags hyllning till pappan känns det som och jag förstår inte det antar jag. Jag kan se att det inte är lätt att ha "fri vilja" att ändra sin livssituation när man är i pappans skor men jag tycker ändå att om man har ansvar för ett barn så borde man verkligen tänka till! Kanske är jag kategorisk och fyrkantig men jag har svårt att se "det romatiska" i fyllehunden. Jag tror att boken skulle kunna vara bra att diskutera t ex på en bokcirkel men jag håller som sagt inte med författaren om allt.

Det jag saknar om jag jämför den med Svinalängorna är humorn och det finska svårmodet som så påminner mig om min uppväxt i Tornedalen. Jag antar att någon som växt upp i närheten av Västerås känner att den här boken är bättre än Svinalängorna av samma orsak, eller så kanske de inte tycker det alls, vad vet jag? Jag är i alla fall inte olycklig över att ha läst den, för en hade sina poänger.

En bok som jag verkligen kunde ha levt utan (som jag läste i somras) är dock Den siste tempelriddaren av Raymond Khoury. Den av er som någon gång dissat Da Vinci koden kan tänka att "oj, så himla bra den här boken är I SIN GENRE" för Tempelriddaren är verkligen INTE bra. Jag vet inte varför jag ändå läste ut den men jag har nu ett uppdrag till Er kära bloggläsare (om ni finns där ute?).

• Har Du läst en dålig bok i år?
• Vilken?
• Läste du ut den?
• Varför?

Till sist vill jag bara ge Er några citat från min dag idag. (För att ni ska tycka synd om mig? -Nej. För att illustrera hur man kan ha det en bit in på höstterminen bara :)

• "Mamma, jag fryser och jag har ont i halsen" (Moa 7 år)
• "Mamma, jag måste kräkas" (Ella 4 år)

Det är som det är. Men de mår ändå förhållandevis bra, så oroa er inte, jag bara tänker på att ett problem sällan kommer ensamt. Sant.

Au Revoir