En rysligt spännande konflikt...

blev det inte. Jag försökte men det var ingen på mitt arbetsrum - de typ jobbade eller nått?! Jag gav inte upp utan försökte att gå i clinch med några hund-elever. Det gick inte fastän jag smädade den japanska hundrasen Akita!! De är för luttrade, för världsvana ja, jag skulle kunna gå så långt som att säga att de är nästan för zen-oberörda för att gå på en sån lätt konfliktsökning av en spänningssökande bloggskrivande lärare. Jag fortsatte med berått mod att försöka ge mig på en annan populär ras - terrier- men utan märkbart resultat. Hm. Kanske har jag ändå sått ett frö?

-Nä. Jag får bara inse att jag är för mesig för att starta konflikter!

Jag vill bara passa på att säga att jag inte alls har något emot hundraser i allmänhet och Akita och terrier i synnerhet! Dessutom vill jag kraftigt understyka att inga hundar blev skadade under min lektion och eleverna verkade pigga, glada och opåverkade av mitt påhopp på hundar. Jag vill också säga att mina elever är BÄST! (om det mot förmodan skulle vara någon av eleverna som läser detta så ville jag bara få det sagt)

Nåja, mitt första alternativ var dömt att misslyckas så jag gav mig på de andra - full av förväntan! Vad skulle jag välja... Religionsbyte? Är det någon mening med att byta sitt ljumma intresse för Jesus mot en tam tro på Muhammed? Jag försökte lite halvhjärtat men gick raskt över till att byta politisk åskådning. Det borde gå bra! Eller? Jag tog en liten liten titt på Svin-Otto Slemorin och insåg direkt att....

-Det är baske mig omöjligt!

Aj, aj, det är inte bra för min blogg!!, tänkte jag nedstämt. Och jag som LOVAT att leverera.. Vojne, vojne, jag rev mitt hår och slet i mina tår (nä inte riktigt - men det rimmar ju...)

Nu hade jag det! Lösningen på mina problem!! Eureka!!!

- Jag ska skriva om mode! Wow liksom. En helt fräsh och oprövad aveny av möjligheter öppnade sig och jag började titta i Cosmo, Damernas värld osv. (nätupplagor förstås). Jag har nu analyserat dagens mode och kommit fram till .... tarattaratt att taaaaah!

Dagens mode är likadant som det var på den gamla goda tiden då Degrassi High gick på teve första gången! Och jag som dragit mig för att visa de gamla godbitarna på engelskalektionerna!! Nu kommer jag att kunna återanvända dem!! wow. KOOLT :)

Ser ni tydligt vad jag menar?

-Hatten

-afrofrisyer

- den blå tröjans urringning (jag har inte hunnit så långt i min modeinlärning att jag vet vad en sån kallas men visst är den lik de tröjor som kidsen i Idol hade på sig igår??)

-kortbyxorna (som dock inte är rutiga men en karaktär som jag minns från serien hade faktiskt ett par skotskrutiga byxor som han i Idol ikväll!!)

Nu finns det säkert de av er som inte håller med mig men jag tycker att jag - med så pass kort modeintresse - har uppfattat mycket av dagens mode!

Jag är nöjd och känner mig förväntansfull inför framtiden då massor och ännu fler massor kommer att upptäcka min mode-blogg och ge mig saker och pengar. För visst är de så det fukar??? Vi får se!

Godkväll ModeSverige!

Idag...

Har inte mycket hänt. Det är rätt så skönt faktiskt. Tyvärr berikas inte bloggen av detta faktum. Synd.

Jag ska skärpa mig och redan i morgon bitti ska jag försöka skapa konflikter i mitt behagliga men ur bloggsynpunkt ointressanta liv. Jag ska kanske till och med försöka mig på att bli modeintresserad (de som skriver om mode har tydligen grymma läsarsiffror!) eller kanske ska jag komma till insikt och typ byta religion eller politisk åskådning?? Allt för ER - kära läsare (om ni finns?? - Hallå! Är ni där eller?? Kommentera!! Nu!)

Vi får se vad morgonrodnadens Eos bringar och kanske får ni också uppleva detta...

- So tune in tomorrow for another harrowingly exciting episode of Inteutanminbok!!!

Reapers av John Connolly

Kära blogg,
Reapers av John Connolly var inte lika bra som jag förväntat mig tyvärr. Den handlar till stor del om två - i de andra böckerna i serien - birollskaraktärer. Dessvärre visar det sig att det hade varit bättre för alla inblandade om de fått fortsätta vara biroller. Jag läser och blodet flödar men jag engagerar mig inte i handlingen - jag bara läser för att få se hur det går. Det är en lättläst bok där det händer mycket, där finns konspirationer och titeln är kool men tyvärr - det räcker inte för mig. I de andra böckerna i serien finns mycket av Stephen Kings berättarglädje och tempo och lite av Koontz läskiga skräck (typ spindlar och annat makarbert) men i denna bok...

Jag kan liksom inte sätta fingret på vad det är som fattas. Jag är ändå glad att jag läst den för den var ju inte dålig i alla fall - bara inte lika bra som jag förväntat mig. Nåväl. Jag har nu påbörjat en ny spännande författares bok ...

- Citizen Vince heter boken och författaren är Jess Walter. Boken har fått Washington Post Best Book of 2005, Atlanta Journal-Constitution Favourite book of 2005 samt det prestigefyllda priset Edgar Award for best novel (ett deckarpris). Lovande va!

Efter att ha läst 116 sidor är jag fortfarande nöjd (det är ju bra) och jag tycker att boken liknar något som Elmore Leonard skulle ha kunnat skriva (ni vet - han som skrev "Get Shorty" bl a)
Författaren är också "undersökande journalist" och har skrivit en bok om Ruby Ridge. Jag ser fram emot att fortsätta läsa Citicen Vince ikväll. Den finns även på svenska och då heter den "Den amerikanske medborgaren". Läs den.

Det som är bra är också att han skrivit fler böcker som jag INTE HAR LÄST ÄN!!! Super.
Trellvitt helgslutt!!

First among sequels - Jasper Fforde

Serien fortsätter och den här boken var bra men inte riktigt lika tempofylld som de andra i serien. Ett bra avsnitt är när det står om hur böcker "egentligen" är grupperade och "släkt med varandra" (typ). Nåväl, det handlar om "racy novels" (typ tantsnusk) och de är placerade på

" 'the Axis of Unreadable' along with Misery Memoirs and Pseudo-intellectual drivel..."

Hahaha.. roligt! Hur kan jag undvika att tycka om den här typen av böcker?

Eskapism på hög nivå, böcker för vuxna (? nåja.. men för människor som läst några klassiker i alla fall eftersom viss del av handlingen utspelar sig i just klassiker) - fyllda med kvickheter men utan djupare mening. Perfekt underhållning enligt mig.

Förtydligande!

Vi har även tre bokhyllor uppe i vardagsrummet - om det var någon som tyckte att det såg futtigt ut i de nya bokhyllorna.

Tänkte bara förtydliga.

Nu ska jag läsa.

Såg ni förresten att det på min nya bok står "Blood will flow"...

Kan det bli bättre??

sommaren i bilder...

Jag har fört över lite bilder från telefonen och kände plötsligt att sommaren var långt borta. Därför visar jag lite av den nu. Watch and enjoy (if you can...). En stor del av sommaren körde vi (jag och Kalle) bil genom Sverige (östra Sverige).

Vi passerade "Sveriges Coolaste Bro" sex gånger på en månad (knappt) och varje gång skickade vi ett MMS - därför har jag några bilbilder i min mobil. Egentligen var det bara Kalle som passerade sex gånger (jag fyra) men det låter ju ganska mycket bättre med sex än fyra - eller hur?! Nu när jag skriver ner det låter det ju inte alls så mycket men det är låååångt till höga kusten!!!! Jättelångt. Nästa gång blir det flyg. Sådetså.


Jag hade inga snygga Kolmårdsdjur i mobilen men däremot några bilder på vårt sensommarprojekt. Vi kallar det optimistiskt "vårt bibliotek". Det är inte riktigt klart och det är väl så det ska vara. Jag blir nog mer nöjd när vi klätt alla väggar i källaren med hyllor. Vi har förstås ordnat böckerna i bokstavsordning och genrekatalogiserat dem. Roligt värre om man som jag är en boknörd. Just nu jobbar vi hårt för att köpa in fler böcker (konstigt när man skaffar fler bokhyllor så ser det så lite ut - det man har.)

Till sist en liten trädgårdssol. De slog ut för bara någon vecka sedan och kanske är det ändå lite sommar kvar?

-Nä. Men ändå.

Den trettonde historien

Den slutar nästan - men inte riktigt - som jag hade anat. Jag vet inte om jag ska skriva något mer om den just nu annat än att den inte riktigt var så bra. Inte för mig i alla fall. Det värsta är att jag tror att jag skulle ha tyckt om den för länge sedan när jag inte läst riktigt så många liknande böcker.

Jag kan egentligen längta efter den tiden då jag inte satt och irriterade mig på så många böcker utan bara läste dem. Ja ja - man kan inte vrida tillbaka tiden.

Nu ska vi till stugan!

Äntligen!

Jag ska bli faster!!! Hurra!!! Grattis, grattis, grattis!

den mystiske trädgårdsmästaren...

Den mystiske trädgårdsmästaren - som jag förutspådde skulle dyka upp i boken "Den trettonde historien" i inlägget nedan - är här!! Sidan 91 och 92:

"När jag rundade ett hörn stötte jag på den tystlåtne, skäggprydde man som hade hämtat mig vid stationen. 'Maurice är vad de kallar mig', sa han när han motvilligt presenterade sig. ... Jag märkte att Maurice inte välkomnade min närvaro i trädgården. Det gjorde mig inget, eftersom jag själv är något av en ensling."

Så långt allt väl (eller o-väl om man vill ha en klichéfri läsning...) för trädgårdsmästaren - om än mystisk - är ju inte vare sig svartmuskig eller snygg och inte verkar den bokälskande hjältinnan falla för honom heller så jag fortsätter läsa ändå... Boken känns inte riktigt lika rolig att se fram emot men jag tar nya tag och läser vidare tills...

(jag har väl inte glömt att tala om att Vida Winter förvisso bor i .... ett slott eller en stor herrgård - förstås! voine voine...)

Nåväl, jag läser tills jag kommer till nästa kapitel (sidan 102) och ve och fasa!!!!!! Där står:

"Jag kikade genom biblioteksförnstret och såg dörren på en stor svart bil öppnas och skymtade en lång, mörkhårig man. ... Hans ansikte var allvarligt. Hans kraftiga ögonbrynsbågar gjorde att ögonen låg i skugga, och resten av hans ansikte var orörligt."

(det är jag som skrivit vissa ord med fet stil - annars står det så i boken. Det är förstås jag som skrivit fel - om det finns stavfel - annars är det så det står i boken. Jag lovar!)

Om inte denne man är svartmuskig så vet inte jag... Om hon sedan blir kär i honom så är ju allt som det ska vara! Eller? Jag tror att jag läst allför många böcker som denna innan och nu blivit allergisk mot långa "diaboliska" män á la Mr Darcy (förutom originalet själv förstås - må ingen skugga falla på Mr Darcy!!). Jag vet inte egentligen varför jag trodde att boken skulle vara bra men jag tror att jag läst att den fått pris i England eller något. Nu bara måste jag läsa ut den för att se om några fler fördomar/klichéer stämmer in på boken. Jag försöker bara komma på vad som ska komma härnäst. Kanske har gumman Winter någon inlåst på vinden eller i källaren? Kanske visar det sig att alla är släkt med varandra och att hjältinnans romans med den svartmuskige är både omöjlig och oetisk?? Vi måste få veta!!!

Hjälp! Jag är sjuk igen!

Det är hemskt. Att vara jätteförkyld och ha lite lite feber suger. Man kan inte vara hemma (för dyrt) och man gör inte bra ifrån sig på jobbet. Jag kan inte ens läsa för jag bara somnar (och då är det dåligt med orken). Jag skulle ha rättat hela dagen men får flytta rättningshögen till helgen. Kort sagt: Det är sjukt synd om mig! bububhhuuu. Eller? Det kunde förstås ha varit mycket värre och jag tror att det nog blir bättre i morgon så tyck bara lite synd om mig.

Nu ska jag soooooooooovvvaaaaaaaaaaaaaaaahhh! Härligt.

Attjo på er allihop!

Så dumt! av Mia Törnblom

Jag har läst ut boken! Den var så snabbläst att jag inte ens hann lägga ut den på min blogg under titeln "läser". Det känns skönt att ha läst ut boken för jag gillar ju inte den här genren riktigt och känner mig stolt över att ha lyckats läsa en hel självbiografi (eller är det en "sann" bok??).

Nu läser jag en helt påhittad historia som handlar om en kvinna som gillar att...
-Läsa! (helt oväntat va!?)
Hon jobbar (jag har bara läst två kapitel så vänta er inte något storslaget analyserande här..) i sin fars bokhandel/antikvariat och får en dag ett brev från en mystisk författarinna som heter Vida Winter. Winter vill att hon ska skriva hennes "sanna" historia och konstigt nog tycker jag att det är helt ok. Att läsa en påhittad "sanning" är ok men inte att läsa en "sann" sanning. Konstigt va! Jag tror att jag helt enkelt inte gillar verkligheten eller...? Jag gillar inte "sanna" berättelser men jag gillade "Montecore" - som är en bok av Jonas Hassen Khemiri - som verkligen leker med läsaren och får oss att fundera över vad som är sant och inte sant. Konstigt. Men ändå inte.

Tillbaka till "Den trettonde historien": Jag vet att upplägget låter läskigt likt en "mysrysare" (kommer ni ihåg dem?) men jag tänker ge den en ärlig chans innan jag bestämmer mig för att såga den. Än så länge är språk och beskrivningar bra men jag känner att om det visar sig att Vida Winter (snacka om Barbara Cartland-namn på en karaktär... bara en sån sak... anar oråd...) bor i ett ödsligt slott och har en trädgårdsmästare som är sådär lite småmystisk och svartmuskigt snygg så kommer jag nog att lägga ifrån mig boken.

Under tiden läser jag nyfiket vidare.

Puh.. (obs. oviktigt inlägg)

Nu är jag ganska trött... Jag har varit ute i skogen hela dagen (fram till två i alla fall), varit på möte och sedan på fotbollsavslutning med föräldramöte. Puh. Nu ska jag göra lite te och läsa mer i min bok för jag har inte egentligen något att skriva om ... eller..
-Nä. En annan gång.

Bara en sak. Mina elever är bäst! (om ni undrade) Hoppas det smittar av sig på mig ;)

Behöver jag updatera lite tycker ni?

Jag tänkte skriva ett insiksfullt inlägg om mitt liv och arbete här men just nu är jag bara sugen på att äta min goda (självlagade) lunch som är ...
-en gryta!!

Jag har lyckats med bara lite lite hjälp och lite salt att göra en god indisk gryta med smak av saffran och doft av Cayennepeppar! Mmmm.

Jag läser och läser serien om Thursday Next men tänker bespara er tankar om den eftersom det ju handlar om samma person och det skulle kunna upplevas repetitivt av eventuella läsare. Emellertid vill jag även denna gång rekommendera boken till alla Er som gillar lite lite galen litteratur med humor och satir.

:) Lunch-inor