Deckare - varför är det så dåligt då?

Hej alla,
Jag har kanske skrivit om detta förut (eller pratat till leda om samma sak) men håll ut eller sluta läsa när ni är less. Jag har nämligen alltid haft en förkärlek till deckare och så långt är det väl inga problem eftersom det finns gott om dem. Jag har under vissa perioder i mitt "läsliv" gillat andra genre-böcker än deckare och som exempel kan nämnas häst-böcker (lågstadiet), äventyrsböcker (mellanstadiet), mysrysare och harlekin (högstadiet) och fantasy (gymnasiet) osv. Jag har förstås läst annat än dessa genrer samtidigt men jag skulle aldrig vilja läsa en harlekin nu eller för den delen en ungdomsbok med eller utan hästar. Jag har vuxit ifrån dem helt enkelt. Så långt allt väl och vi kan ju alla enas om att Barbara Cartlands böcker inte innehåller så mycket nytt eller överraskande eller ens bra. Låt oss erkänna: De är rent ut sagt dåliga. Ok då. Men deckare?

Är deckare som Barbara Cartland verkligen? Tycker ni därute att ni ärligt kan säga att Michael Connelly eller Karin Alvtegen är sämre författare och att deras böcker är mer förutsägbara än t ex Paolo Coelho eller Nora Roberts? Vem hade inte förstått att alkemistenhuvudpersonen skulle finna vishet i att vara i stillhet och begrunda livets mening i all enkelhet? Vem hade trott att han plötsligt skulle bli deppad av alla får och börja supa? - Inte jag kan jag säga. På samma sätt tror jag inte att "den ärrade polisen" kommer att bli lycklig och tillfreds bara för att han/hon hittar mördaren i boken. Jag tror att få böcker är så originella att man inte känner igen teman och motiv från andra böcker man läst men deckare blir så ofta påhoppade tycker jag och därför skriver jag detta. Det jag undrar är: Varför tror och tycker så många att just deckare är "mall-skrivna och "bara för att tjäna pengar-böcker"? Vad läser alla andra för böcker då? Le Clézio eller? Sällan säger jag och synar!

Jag vill slå ett slag för fördomsfrihet i bokdebatten (om det finns en sådan utanför mitt huvud..) och säga att en bok kan antingen vara bra (oavsett genre) eller dålig (oavsett genre).

Om Leif GW Perssons andra bok i trilogin (som jag just avslutat) säger jag: Spännande och intressant men ett litet minus för språket ibland. Han skriver roligt boken handlar om politik och samhället och polisen. Läs den om ni gillar sånt. Den var lättläst och bra.

Jag ska nu se House så jag fortsätter en annan gång men jag avslutar med ett tips till alla småbarn/mellanstorabarns-föräldrar out there:

"Gör inte gipsavgjutningar av Edra barns söta fötter om ni är trötta!!!" PUH.

You've been warned.

det tar tid att kommentera

Hej bloggisar!
Det tar mycket tid att kommentera alla bloggar som jag läser och vill skriva till. Därför är jag nu nästan för trött på att skriva i min egen blåg. Puh. Så här i höstrusket krävs inte alltför mycket för att jag ska bli trött verkar det som. Det är roligt att skriva kommentarer tycker jag.

Är det förresten någon som vet hur man kan ta bort en oönskvärd kommentar från sitt inlägg? (ifall man skulle få någon dum en menar jag för jag gillar ju kommentarer i allmänhet)

Äh, nu kommer jag inte på vad jag ska skriva mer!

(brukade ni också alltid skriva så när ni var små och skrev brev??)

NU är det dags för TE!

Romeo och Julia

Idag har vi sett på norrbottensteaterns musikal "Romeo och Julia" - fritt efter W Shakespeare.

Bara så ni vet.

The Butcher Boy

Ja. Vad ska man säga om slaktarpojken då?




...



...



Jag önskar att jag visste...

Tur (eller synd) att man inte är tvingad att vara på ett seminarium som handlar om boken? Jag tror i alla fall att det är en bok som lämpar sig för diskussion men jag kan inte komma på något att säga om den just nu.

Jag tror att jag kanske kommer på vad jag ska skriva om den senare?

Just nu säger jag bara: Bra bok men lite jobbig att läsa.
Jag återkommer.
Förhoppningsvis.
Kanske?

The Butcher Boy och att läsa långsamt

Den är lite hemsk den där Bucher Boy. Men bra. Jag gillar när man är tvungen att läsa långsamt för i vanliga fall läser jag väldigt fort och kommer sedan inte alltid ihåg boken så bra. Ett problem är bara att jag lättare blir uttråkad när jag är tvungen att långsamläsa så det fungerar bara om boken är bra och långsam, inte annars.

Det har förstås sin tjusning att läsa fort också - då hinner man ju så många fler böcker! Jag håller ju dessutom koll på hur många böcker jag läst per år (eller, jag har räknat dem ett år i alla fall) så egentligen borde jag ju bara läsa fort-böcker eller ungdomsböcker. Eller? 2007 års böcker tog i snitt tre dagar till en vecka att läsa men Pamuks "Snö" tog hela mars!!! Ändå tycker jag att jag kommer ihåg mycket av den boken fortfarande och därför envisas jag med de långsamma böckerna.

Hur läser du? Vad tycker du?

Nåväl. Jag har bara hunnit till sid. 58 i The Butcher Boy och jag har läst den i flera dagar nu. FAst. Jag har ju varit på kurs och suttit i skolbänken hela dagarna i två dagar i rad och sånt gör en nästan för trött för att läsa när man kommer hem. Stackars, stackars elever i skolan som måste sitta stilla så länge varje dag! Jag måste komma på något bra sätt att få oss att röra på oss på lektionerna!! Det känns som en bra plan.

Ciao!

Ergonomi, friskvård och rehabilitering...

Jag har varit på kurs. Vi lärde oss om arbetssmiljö och rehabiliteringsplaner och ergonomi. Det var intressant. Jag tänker inte rapa upp alla goda råd om hur man ställer in sin stol eller så... men här kommer en sammanfattning:

-Bli aldrig sjuk!!!

Om du överlever själva sjukdomen men råkar vara sjuk för lång tid så kommer du att straffas av samhället och försäkringskassan och regeringen och bli av med både pengar och jobb. Slajmfejs regering har gjort om reglerna för sjukersättning (men det vet ni ju redan - ni är förstås mer pålästa än jag som nog på riktigt fattade detta först idag) för att de skulle bli tydligare! så snällt av dem! Tydlighet låter ju bra... eller?

Nåväl, nu är det tydligt nog: Alla som är sjuka blir utan! Då behöver man ju inte undra över det då... Det är ju också ett sätt att få människor att slippa "utanförskapet" Eller?? Men nu blir det kanske bra då? Nu blir vi alla friska??? Så bra. Så tydligt.

(Jag skulle nu vilja be alla om ursäkt för att jag använt ironi som "vapen" i min argumentation! Speciellt graverande blir detta tilltag eftersom jag ju är svensklärare och borde veta att ironi inte alltid fungerar... Men det lockar mig. Det är svårt att stå emot... och det är ju faktiskt bara en liten blogg...eller??)

Trevlig helg!

Nu drar vi iväg till Umääh för att förgylla mina syskons tillvaro :)

Ha det bra alla blåggisar!

Kalla mig fru Otålig men...

-Where's my stuff? I want my stuff!



Tydligen har inte min bloggansikslyftning lyckats så bra för jag har inte fått en endaste gratisgrej!! Skäms på Er modebutiker! Som av en händelse har dock min bloggande bokklubbsväns fina sida fått ett mumsigt modeerbjudande! Jag är lite pytte pyttelite avundsjuk måste jag motvilligt erkänna. Eller kanske inte? Jag kanske ska lägga modemanin på hyllan och återgå till mina bokutsvävningar som i och för sig varken kan klassificeras som recensioner eller utförliga analyser utan mera liknar stream-of-consciousness eller något jag kallar "fria funderingar".


(Jag har just hittat på dessa ord för att beskriva hur jag skriver och inser plötsligt att jag nog borde ha något koolare namn på det... Kanske processinriktad kvalitetsbedömning utifrån personliga preferenser eller nått?? Vad tycker ni? Eller heterogena kvalitativa textgenomlysningar med konceptuella dimensioner?? Synd bara att jag inte riktigt vet vad dessa begrepp skulle innebära. Men - handen på hjärtat - är det så viktigt att man vet vad man menar hela tiden??? Bara det låter koolt blir man väl respekterad? Eller?) Jag blev inspirerad av en artikel i den emminenta tidningen Språktidningen (som ALLA borde prenumerera på!! Gör det!!) där det stod att läsa om akademikers stundtals ogenomträngliga språkflora. Utomordentligt rolig och bra artikel!!


But, I digress..



Här kommer alltså en tanke om Citizen Vince (Den amerikanske medborgaren): Till alla er som inte gillar deckare men som tycker om att läsa samhällskritiska och nutidsbeskrivande böcker vill jag bara säga: Detta är en bok för Dig!! Jag hade förväntat mig en deckare - eftersom den fått Dagger Award - men jag tycker att den mer är en kommentar på samhället i allmänhet och det amerikanska i synnerhet. Mycket bra. Lättläst och fängslande och tankeväckande (och lite blod - för det ska de' va!)







Nu väntar den lovande Irländske författaren Patric McCabe och hans hyllade The Butcher Boy. Det ser jag fram emot.