Mig äger ingen del 2

Hej,
Kanske var jag lite kategorisk när jag beskrev boken förra gången och jag vet inte om det blir bättre nu men jag gör ett försök. Det jag tycker är bra med boken är att hon visar sin pappas liv på ett osminkat och ärligt sätt.

Jag tycker att hon beskriver sin pappa på ett kärleksfullt sätt och att hon egentligen inte väjer för att tala om att han har problem med t ex alkohol. Vad jag saknar - och som väl boken inte egentligen handlar om - är mer av flickans tankar och mer om hennes liv. Boken handlar ju faktiskt om pappan.

Det är mera som ett barnsligt trots från min sida..typ "jag förstår att allt inte är svart/vitt men jag tycker ändå att han är dum".

Vad jag vill säga är att jag gärna diskuterar boken med någon annan som läst den eftersom jag ändå tycker att man kan diskutera många saker som Linderborg tar upp.

Nu till någonting helt annat:
Jag jobbar hemifrån idag (hurra!) men jag har faktiskt rast nu. Bara så ni vet.

Nu läser jag Den förlorade sonen - en helt annan slags bok.
Bye.