Boktjuven - helt oredigerat och oredigt... VARNING

Så har jag äntligt fått låna och läst "Boktjuven". Tack Katarina. Jag kan säga att jag gillar den. Gillade? Jag har ju läst ut den nämligen. Hur var det nu man gjorde det här med bloggeriet? Det var ju ett tag sedan. Det var den bannade fejsboken som sög tag i mig till slut. Jag försökte hålla mig undan men den gav inte upp. Ja så är det. Men åter till Boktjuven. I början var jag mäkta irriterad på den beskäftiga berättaren - döden. Varje gång jag läser en bok med döden som berättare blir det en besvikelse. Jag har bara läst en författare som kan ha döden som berättare och det är Terry Pratcett. (eller hur han nu stavar sitt namn..) och det fungerar bara för att döden är rolig. I de andra böcker där döden är berättare, huvudperson eller överhuvudtaget med som person, blir det bara konstigt tycker jag. Jag har läst flera böcker med döden i huvudrollen - tyvärr - men just nu kommer jag inte ihåg vad de hette... Det var ju därför jag skulle ha den här bloggen ju! Jag har lite dåligt minne. Eller, jag läser ganska mycket. Kanske var den den där boken om den där drinken Cipringa? eller nått och så var det ju den där om spelaren .. Ruchbybokkov... eller vad han nu hette. Jag skulle kunna slå upp namnen men jag ids inte. Jag kör "modernistiskt" eller "post-dito" idag och jag kan redan se det nedslående resultatet av mina (ringa) ansträngningar. suck. Man måste nog vara väldigt noga och långsam för att återge tankar "som det faller en in". Typiskt.

I alla fall. Jag gillar "Boktjuven" för att 1. den är över 500 sidor 2. Jag gillar huvudpersonerna och 3. Beskrivningarna. Det känns som om jag är en del av berättelsen och det är som om jag kände människorna på gatan där boktjuven bor och jag är lite beviken över att den är slut. Jag gillar mitten av boken bäst för i början var jag så irriterad på döden och slutet var lite... Tja..

Jag slutat detta med ett citat av Pratchetts döden (bara för att jag vill)

I AM NOT KNOWN FOR MY SENSE OF FUN.

2001

Tja..
Den var lite väl teknikorienterad och så gillade jag inte slutet men det är väl bra att ha läst den... ? Nu fortsätter äventyret från "Oryx and Crake" i boken "The Year of the Flood" och den börjar på ett spännande sätt tycker jag. Jag gillar nog dystopiska framtidsskildringar snarare än de ofta utopiska science fictionromanerna. Jag har kanske inte läst nog många scifiromaner för att kunna uttala mig men jag tyckte nog att 2001 var mer åt det utopiska hållet? Det var ändå roligt för jag ser just nu TV-serien "Defying Gravity" som just handlar om en besättning i "deep space" som landar på olika planeter i vårt solsytem. Jag tycker nog att scifi gör sig bättre i tv än i bokform för då slipper man läsa beskrivningar av olika datorer och dylik teknik. Jag tycker nämligen att teknik är tråkigt. Så det så. I Atwoods böcker har inte tekniken så stor plats men den har stor betydelse för handlingen. Det samhälle hon beskriver i de båda böckerna känns långt ifrån vårt men samtidigt... närmare än man vill tro.

Vart är vi på väg? Vi bryr oss mer om vem som har eller inte har silikonimplantat än att t ex det faktum att flera djurarter är på väg att utrotas och jag tror att det är bra att vi ständigt påminner oss om var vi inte vill hamna. Så läs böcker och förfäras men låt det inte stanna vid det - gör något!

Ciao!

Rymdäventyret kallar mig.. eller?

Cool bok!
-Ja, jag vet att jag Verkligen borde ha läst den tidigare men... Scifi gör sig så bra på film och teve men jag har lite svårt att läsa det i bokform för det är så mycket teknisk information och beskrivningar som blir tråkiga tycker jag. Denna klassiker från 1970! är väldigt rolig att läsa som ett tidsdokument över just 1970 och det gör den extra bra tycker jag. Det är roligt att Clarke (jag tror alltid att det är Asimov... dumma jag... ) har fått till det så bra med tanke på att det ju var lääänge sedan det var 1970. Han säger att befolkningen är 6 miljarder och att en tredjedel bor i Kina och där är han ju inte helt fel ute va! En av hans personer sitter och läser på en "läsplatta" där informationen är supersnabb - d v s nyheterna updateras efter 30 minuter (hehe lite fel hade han kanske där...).

Jag har bara läst 100 sidor än för Ella är sjuk stackarn och då får man inte mycket läst kan jag säga. Jag ser fram emot att läsa klart den och sedan ser jag förstås fram emot mitt bokpaket som jag beställt!! Yey!

Det blev Atwood, Connelly och Nifenegger - de andra fick vänta lite. Mums med böcker! Snart kommer de, jag känner på mig det. Då ska jag vara redo och ha läst ut 2001.

Ha det bra och var friska!! Det är bäst. Tro mig.

Nya böcker jag vill ha!!

boktips tack!

Hej vänner i nätsfären!
Jag vill ha boktips eftersom min "Vi, de druknade" har för liten text för att jag ska orka läsa den just nu. Jag har några saker som jag gillar:

• Boken får gärna var lång (minst 400 sid)
• Välskriven (förstås)
• Gärna lite annorlunda (svårt.. jag vet)
• inte BOATS
• Gärna lite kvick (witty)
• inga barn som dör tack! (inte huvudpersonernas i alla fall - lite collateral damage kanske går bra...)

Så! Där fick ni lite att bita i. Jag ska läsa Stuart MacBride nu men den är ju snart slut igen och då...

Nu ska jag försöka vila, sova osv. för jag är inte helt frisk ännu.

Damn!

Fortfarande sjuk...

och inte ens på jobbet! Dubbelblä. Jag har läst ut Oryx and Crake och även Geniet av Baldacci. Jag vet inte hur noga jag läste Geniet men den var oerhört lättläst och kanske skummade jag lite i slutet (bara för att få se hur det gick). Jag tror att jag ska läsa Vi, de drunknade nu för jag orkar inte jobba (rätta osv.) och jag orkar inte städa och jag tänkte vara smart och vila idag för att kunna gå till jobbet i morgon och vara frisk! (hoppas!)

Nu orkar jag inte skriva mer just nu men jag återkommer nog till Oryx... för det var en bra och tänkvärd bok! Läs den!

Oryx and Crake

Börjar lovande. Snowman sitter i ett träd och ser den vackra - men dödliga - rosa solnedgången medan pigooner och wolwoger springer omkring nedanför hans fötter (som ju typ dinglar i trädet förstås). Jag påminns om den där franska författaren som skrev om hon som blev en gris (av manssamhället). Är det någon (Frida) som vet vem jag menar? Och vad hette boken...
-Suggestioner! Cool bok. Läs den.

Jag är förkyld - igen - fan. Ni vet, så där när man nästan har feber men inte riktigt. Så där så att man kan gå till jobbet men det blir inget bra på hela dagen. Fan. Hoppas det går över.

Nu ska jag kanske pallra mig i säng och bli frisk av sömn? Snömannen får följa med mig.
-Fast...
Först måste jag nog ha lite T :)

Vi ses i skrift och verklighet snart (hoppas jag)

Läst ut boken!

Nu har jag läst ut boken och borde således kanske skriva lite om den - ett omdöme kanske? Jag försöker:
Jag gillade boken mer och mer allt eftersom jag långsamt läste mig igenom den. Jag tyckte att den var mysig och oföutsägbar och spännande på sitt eget lilla vis. Det är också trevligt att påminnas om sina "realismenböckerupplevelser" som t ex Middlemarch osv. Jag tycker att ni ska läsa den - även om den är lite långsam eller kanske just därför att den är lite långsam. Huvudpersonerna är kanske inte så karismatiska (Norrell) eller sympatiska (båda) men de är välbeskrivna och intressanta tycker jag. Det finns några sympatiska figurer med i boken men det bästa med boken är kanske ändå att man börjar fundera. Tänk om det funnits magiker i norra England under medeltiden och de dött ut... Hur skulle vi då ha forskat om dem? Bokens fotnoter är också underhållande läsning (även om texten är mikroskopisk i pocketutgåvan).

Summering: Läs den!

ett försök till...

uppdatering av bloggen. Puh. Det tar emot att skriva igen efter ett sådant långt uppehåll men jag vill gärna berätta om min konstiga och ändå bra bok som jag läser just nu:

Om ni slår upp boken i wikipedia ser ni att den är en "pastisch på 1800-talsförfattares stil och att Susanna Clarke använder en berättarstil som påminner om den gotiska men också den Byronska hjälten...osv osv.". Boken har förstås fått ett pris! Hugo Award for Best Novel (enligt wikipedia). För mig är den mest underlig och konstig men ändå bra...

Den utspelar sig i London på 1800-talet och de två herrarna i titeln är magiker. De ska återupprätta Englands forna magiska storhet och genom hela boken finns fotnoter som berättar om den tidiga engelska magin. Om du vill ha en bok där det händer mycket och en bok där man tycker om huvudpersonerna så är detta inte en bok för dig! Om du gillar en bok med många fotnoter där det inte händer så mycket och du inte riktigt känner sympati med karaktärerna är det det. Fast så enkelt är det ju inte. Jag vet inte riktigt vad det är som gör att jag gillar boken? Kanske är det så att jag är van att läsa böcker från 1800-talets England och gillar stilen? Kanske händer det mer än jag sagt? Kanske är det för att jag gillar att läsa böcker som har "alternativa världsbilder/framtider/historier". Och (jag börjar en mening med och bara för att irritera Er! heheh) efter att ha läst boken i flera veckor (!) så börjar jag bry mig om de två grinolletrollkarlarna och vill gärna veta vad som kommer att hända med dem.

Det är skönt att läsa en bok så där lite i taget och få komma tillbaka till samma miljöer kväll efter kväll. Det är liksom hemtrevligt och behagligt. Jag tycker att den påminner om Historikern av Kostova som jag gillade av precis samma skäl (tycker jag mig påminna mig...)

Jag kanske återkommer med slutdom över boken - kanske inte...

Annars har mycket hänt under sommaren men mycket är sig likt. Mer får ni inte ut av mig idag ;)

Ha det gôtt!

Jack Reacher

Vilken kille! Han är som en superhjälte, stark, smart och uppfinningsrik. Att läsa Lee Childs böcker är som att ta steget tillbaka till tonårens bokläsning. Har ni sett filmerna om Jason Bourne? De är baserade på böcker av Robert Ludlum och dessa böcker slukade jag som tonåring. Jag läste ju även andra böcker då (förstås) men Lee Child påminner mig sannerligen om Ludlum och tonåren. Childs hjälte är förmodligen alldeles för cool och stark och smart och jag kommer nog bli less på honom men just nu fungerar böckerna som en slags tv-serie för mig. De är lättlästa, spännande och actionfyllda - riktiga bladvändare (heter det så?).

Jag ser det som ett "reningsbad" efter att ha läst Bröderna K och jag rekommenderar böckerna till dig som vill ha lite action och hjältedåd så här på vårkanten. Till dig som inte vill börja med vårbruket, till dig som hellre sitter i solstolen och läser än skottar jord, till dig som inte vill städa på altanen eller jogga inför vårruset. Kämpa emot! Slöa fastän man inte får, ta en kopp kaffe till och kanske lite sovmorgon! Känn lugnet sprida sig i kroppen medan Jack Reacher tar tag i alla onda bovar och banditer och bara läs!!

Auf wienersnitttesles!

läst ut boken!

Yeppeiyyeyy eller jaha,
nu har jag läst ut "Bröderna Karamazov" - efter 14 år!!! Jag började 1995 och läste 500 sidor och efterhand som jag inte/aldrig läst ut den har den antagit rent mytiska proportioner och jag har nu alltså...
-Läst ut den. Jaha.
Liiite antiklimax är det måste jag erkänna. Jag har inte riktigt tagit till mig faktumet att jag faktiskt läst ut boken så jag kan inte skriva så mycket om den.

Ni får väl läsa den själva så får ni se...hehehehhehehh.. hoppas att det inte tar 14 år för er bara. Men denna gång tog det ju bara från den 6 April till nu så jag har nog blivit lite, lite snabbare med åren. Nu ska jag gå och ta bort min hårtoning så jag slipper skriva mer om Karamazov just nu.

Fråga till er som läst den: Vilken bror är er favorit? Eller kanske är det fadern?

Jag ska tala om mitt Karamazovbrorval nästa gång så ......

- Stay tuned!

Dostojevskij och saker som du inte vill höra att din sexåring säger till skolsköterskan...

Hello! Glad Påsk! Nu är det lov - äntligen!
Det känns som om vi kan ha sportlov igen eftsom vi har så mycket snö kvar. Hurra! Nu blir det skidor och vara ute för hela familjen.

Jag skulle också vilja skriva lite om Dostojevskij. Jag har ju som sagt börjat om med "Bröderna Karamazov" efter ett uppehåll på typ femton år och det jag kände direkt när jag började var att "Han är ju rolig, karln!" vilket var bra. En lite sämre sak är att när man jobbar och orkar läsa lite varje dag (i stället för flera timmar i sträck) så är det jobbigt att det är så många personer med i hans romaner och jag har upptäckt att just nu har jag läst en till fem sidor varje kväll. Ni fattar vilket uselt resultat jag har hittils! Det kommer att innebära att jag inte har så mycket att skriva om på min blogg - eftersom den ju mest handlar om ... ja, ni vet.. - eller så kommer jag att skriva om Bröderna K varje dag i typ (få se... fem sidor/dag och boken är 800 sidor lång....det blir....) skitlänge! Det vet jag inte om varken jag eller ni orkar med men jag får se vad jag hittar på. Nu är det ju lov och förhoppningsvis kan jag sitta i solen och läsa och läsa...

Den andra saken detta inlägg ska handla om är vad min k dotter sa till skolsköterskan på sitt sexårsbesök. Så här sa hon:

"Jag är en tjej som gillar att titta på dator"

Kul. Eller? Det får nog bli ett datorfritt lov tror jag. Till saken hör att hon inte tittar såå mycket på web-bolibompa tycker jag men visst är det underligt hur man identifierar sig mer med vissa saker... Som förälder skulle man ju hellre ha hört att hon sa att hon var en tjej som gillar att åka skidor eller leka eller något av allt de andra som hon gör! Jag tror att de som jobbar med sexåringar förstår men ändå.... Ja, ja hon sa inte att hon gillar att elda upp saker eller plåga små djur så det är nog inte så farligt. Men lite tänkvärt...

Dostojevskij och boktips

Nu är det dags! Bröderna K har fått vänta länge nog. Jag började igår och läste förordet...

Vi får se hur långt jag kommer denna gång. Förra gången läste jag 500 sidor och sedan flyttade jag och kom av mig så nu får jag helt enkelt börja om från början.

Som exta bonus för Er - kära läsare - har jag lagt till tre böcker som Time listat som top 10 2008. Jag ska köpa dem och läsa dem och skriva om dem här men om ni vill tjuvkika på dem kan ni göra det (kom ihåg att ni fick tipset av MIG och Time förstås...). Det kan ju faktiskt dröja lite innan jag läser dem för att jag siktar på fyra veckor för Karamazov (eller mer kanske...) .

Sov sött!

Söndag - sköndag!

Idag har vi varit i stugan och skuttat på skaren, druckit kaffe ur termos och grillat korv i bastun. Det känns som mars. Härligt. Och så har jag läst ut Kingromanen och nu vet jag inte vad jag ska läsa - igen. Vi får väl se.

Talismanen var ...... ganska bra.

Gunnar

Jag har just läst ut Bob Hanssons roman "Gunnar", en lättläst och mystrevlig bok i Loe-stil. I min utågva finns en intervju med författaren i slutet och där säger han själv att han influerats av Loe. "Gunnar" är en rolig bok - därför bör man läsa den tycker jag. Jag håller med systerFrida  om att den första delen av boken är bättre och att slutet tar ner helhetsomdömet lite grand men jag är ändå glad att jag läst boken (till skillnad från vissa andra böcker som jag önskar att jag inte slösat tid på alls...). 

Idag blir det vintersport för hela slanten hemma hos oss. Först blir det TV-längdskidor och sedan ute-längdskidor är det tänkt. Skönt att det slutat vara så kallt och skönt att vi slutat att vara magsjuka hela hela tiden! 

Trevlig Helg alla!

Håll med eller håll käft

Jaha,

Nu har jag en till genre att skriva om: "artikelsamlingar". Boken "Håll med eller håll käft" är en samling av Åsa Linderborgs texter i Aftonbladet från 2003-2008. Jag har läst några artiklar i början och några i slutet men jag tror att - detta gäller speciellt de tidigare artiklarna - det är svårt att läsa dem med behållning om man inte har koll på den just då aktuella debatten i de andra tidningarna också. Om ni har boken hemma och vill ha ett tips så läs då "Rosing & Gynning - kvinnor med klass" för den är riktigt tänkvärd tycker jag. Annars är texterna kanske lite väl vänster-marxistvidna för min smak(!?). 

Jag kommer inte att läsa alla artiklar men jag vet inte vad jag ska läsa nu så den får stå kvar på "läser just nu" ett tag till. 

Väntan är över... suck...

I onsdags blev både jag och Kalle sjuka. Samtidigt. Hm. Undrar om den där gången när vi torkade kräk och tvättade Ellas pyamas och lakan mitt i natten har något med det att göra? 

OK. Alla utom Moa var/hade vait sjuka. Vänta. Vänta. Vänta... Hela helgen gick. Ingen magsjuka. Söndag. Yey! Hon klarade sig! Måndag: Skolan ringer. Moa har kräkts. Jaha. Men nu har vi väntat färdigt. Nu får vi ju tillfälle att tvätta om alla lakan och vädra igen. Tur att det är så varmt. Inte. Minus tjugo. Ja. Sånt är livet ibland. Förra veckan jobbade jag  på onsdag. Resten av veckan var jag hemma. Oj, oj. Jag hatar magsjuka. Stackars alla som har det just nu och som kommer att få det. Tur att det går över i alla fall.

Innan jag blev sjuk hann jag dock läsa lite (när jag satt bredvid sjuka Ella). Jag har läst ut "Dödgrävarens dotter" av Joyce Carol Oates. Jag hade bara läst en av Oates böcker innan dennna men jag har försökt många gånger. Jag vet inte varför jag aldrig kommit mig igenom någon roman förut. (den jag hade läst var en bok om boxning. Jättebra! Läs den om du gillar sporten och läs den om du hatar boxning och tycker att det alls inte är en ädel sport utan bara farligt slagsmål och misshandel som legaliserats genom att det sker i en ring).

Jag måste ha valt fel böcker innan för nu var jag fast redan i första kapitlet. Jag ska inte skriva för mycket om boken men i första kapitlet ska huvudpersonen gå hem och upptäcker att en man följer efter henne. Han ser inte särskilt farlig ut - han har en panamahatt på huvudet (bara en sån sak!) men han går hela tiden efter henne. Det verkar kanske inte så farligt och spännande men Oates beskriver känslan av obehag på ett bra sätt och jag känner igen mig så mycket. Vem av er (kvinnor?) har inte gått på en glest trafikerad gångväg någon gång och sett en man gå bakom er och känt... Ruggigt - och värre ska det bli. Det är kanske inte en bok för dig som just nu är ute efter lite lätt underhållning men om du gillar familjedramer och lite diskbänksrealism så är det en bok för dig. 

Det var intressant att läsa den här boken direkt efter att ha läst Lehanes "Gryningens land" som ju utspelar sig i Boston efter första världskriget och några år framåt för Oates bok börjar efter andra världskriget och jag tänkte att jag kanske skulle få en bra "tidsaxel" på köpet. Det är dock svårt att jämföra dem för de är så olika skrivna. Lehanes bok är episk i sitt omfång och sin bredd medan Oates fokuserar på den individuella utvecklingen av en karaktär. De var båda bra på sitt sätt - även om jag föredrar Lehanes bok framför den här.

Jag har också läst "Att tro på Mister Pip" av den Nya Zeeländske författaren Lloyd Jones men den berättar jag om en annan gång. Läs den också! 

böcker i bokhyllan del 2

Jag ska kanske nämna en författare som vi har alldeles, alldeles flest böcker av...

- Daisy Meadows

Det är förstås barnen som vill ha dessa böcker men jag har ju läst dem så det kanske räknas? Vi har - håll i er -

45!!

böcker av denna författare!!!

böcker i bokhyllan?

Anna har skickat en bokhylleutmaning till mig. Frågan lyder: Vilken författare har du flest böcker av i din bokhylla?

Svaret är: Stephen King!

Vi har 17! böcker av Stephen King i vår bokhylla. Jag och Kalle slog ihop våra "samlingar" när vi träffades -95 och jag tror att de flesta av böckerna kommer från den tiden. Jag gillar de "klassiska" , tidigare böckerna han skrivit och har nog inte köpt någon ny bok av honom på ... massor med år. Jag fick en novellsamling i julklapp för något år sedan och den var bra men jag är inte så sugen på att läsa någon av hans nyare romaner. Ska jag det kanske? Jag tar gärna emot tips om ni har några. De av hans romaner som jag gillat bäst är:

- The Shining (Varsel)

och

- Carrie

De här böckerna har dessutom filmatiserats på helt utmärkta sätt och även om Sissy Spacek inte alls ser ut som jag hade tänkt mig Carrie är hon helt suverän. Jag vet inte varför de inte kan göra så här bra filmer i Hollywood längre men det kanske är jag som är gammal?

Jag har skrivit om Stephen King tidigare på min blogg men det tål att upprepas (kanske?) att hans noveller är sååå bra! Läs dem! Eller se filmerna. Både "The Shawshank Redemtion" och "Stand by Me" är filmer som tål att ses fler än en gång.

Det var kul att bokutmanas så jag ska nog försöka att hitta på en egen utmaning till ER! (ni vet vilka ni är?) Vänta bara...

Trevlig melodifestivalshelg på er alla bloggare!

The Given Day

Alltså, jag bara måste skriva lite om boken jag (fortfarande) håller på att läsa (märkte ni den progressiva formen där..? lite  grammatik så här på kvällskvisten är ju aldrig ? fel...). Jag har tagit lååång tid på mig att läsa den och har fortfarande tvåhundra sidor kvar (eller nått) men jag måste ändå säga att den är BRA. Det är bara det att den handlar om en period i USAs historia som jag inte känner till så väl och då tar det längre tid att läsa men ger mycket. 

Jag kanske avslöjar mig här (som en oförlåtligt okunnig person menar jag...-Säg att det inte är så!!!) men boken utspelar sig 1918-1919 och handlar mycket om fackföreningsrörelsen i USA men även om t ex "spanska sjukan" (influensapandemin) och lite om Babe Ruth (som jag känner till men inte vet så mycket om). 

- Mmmmmm. Chokladpuddingspaus....

En minut senare (jag är snabb!) ...

Varför är den då bra? 

-Den har en bra story och den är skriven med ett bra språk och den verkar väldigt väl "bakgrundsundersökt" (ja ja... jag är trött och hittar inte bra ord men ni fattar). Den utspelar sig i Boston och miljöbeskrivningarna är så bra att man riktigt kan se de fattiga italienska och irländska kvarteren framför sig. Jag påminns om miljöbeskrivningarna i Fogelströms "Mina drömmars stad" faktiskt. Det är svårt att fatta att det varit så fattigt för inte såå länge sedan och det är svårt att förstå hur riktigt riktigt dåligt arbetarna hade det. Själv sitter jag här och tycker att jag jobbar mycket just nu men om jag levt då... Fy ... inte roligt..

Den har två (eller tre beroende på hur man ser det) parallella handlingar och man får även lära sig om NAACP och andra saker. Och så är det förstås kärlek!

-Läs den!