Umeå och On Chesil beach

Vi har varit i Umeå hos min rare broder och hans sympatiska sambo. Där träffade vi också min snällsyster och hennes trevliga sambo och skygga katt. Vi var och såg på Henrik Schyffert som pratade om 90-talet. Vi var även på restaurang. Snällsyrran och hennes dito sambo var barnvakter. Tack!

Jag tänkte också skriva några ord om boken av Ian McEwan som jag läst. Den var bra. Men kort. 166 sidor bara! När jag läst ut den kändes det som om jag missat något eller som om jag läst en novell. Konstigt. Visst ska en bok vara typ 300 sidor? Minst. Jag tycker ändå att ni ska läsa boken för den är klart läsvärd. Den handlar om ett par som gift sig och om deras olika känslor inför bröllopsnatten...

Jag kan verkligen inte uttycka mig idag så jag tror att vi ska åka lite skridskor i stället...

På återbloggande!

Blood Meridian - igen...

Jag känner bara att jag vill dela med mig av ytterligare ett ord från boken:

Parricide : när man mördar sina föräldrar eller någon närstående släkting.

Den som nu säger att "det där ordet använder ju jag ofta..." - är en lögnare säger jag. Men nu kan vi ju gå omkring och använda det allihop (dock utan att någon förstår vad vi säger...ett smärre problem kanske?) för känner ni inte alla som jag... att ... det är ett ord ni behövt många gånger men saknat i ert vokabulär??

Jag läste förresten idag en blog av en läsare som hade en "BA in literature" som rekommenderade att man hade en ordbok nära när man läste boken!!! HA! Det verkar som om fler än jag varit tvungna att slå upp ord. Så var det också sagt.

Nu har jag läst ut ...

Blood Meridian och Skrattet och glömskans bok!

De var båda bra och jag önskar verkligen att många som jag känner läser dem. Speciellt vill jag gärna diskutera Blood Meridian så kom igen - läs den. Det är värt mödan. Jag vill inte skriva så mycket om boken och slutet här för att Kalle håller på att läsa den och jag vill vänta tills vi diskuterat den innan jag skriver så mycket mer om den. Jag har dock tänkt på en sak som utspelade sig i bloggvärlden och som jag lite känner att jag borde omformulera... Jag sa någon gång att jag inte tyckte om att läsa om personer/karaktärer som jag inte kunde identifiera mig med.... Har ni hört så dumt!! Jag vet faktiskt inte riktigt själv vad jag menade med mitt förhastade uttalande men efter att ha uppskattat en bok som handlar om meningslöst våld, skalpering och krig som livsfilosofi måste jag bara undra över min kommentars hållbarhet??

Jag tror att jag kan ha menat att om man läser böcker där man liksom känner att man förväntas identifiera sig med karaktären och att man förväntas känna igen sig i en roll - tex kvinnorollen - så vill jag bara sparka bakut och säga NEJ! I den här boken tror jag inte att någon förväntas känna igen sig i personernas skäl eller brist på skäl till att de gör som de gör (mördar och skalperar mm.). Däremot kan jag när jag läser den här boken förstå att karaktärernas handlingar är beroende av omgivningen, tidsandan och ett reellt hot om att själva bli mördade när som helst. Jag behöver inte identifiera mig med dem men jag behöver förstå vad som driver dem, deras bevekelsegrund för deras handlande. Jag tycker - fastän jag ibland önskade att huvudpersonerna skulle bli dödade - att boken är bra! Alltså behöver jag inte kunna identifiera mig med personerna i böcker jag läser! Det vikigaste för mig är allså att boken är intressant (duh, det är väl klart :) Jag kände bara att jag ville klargöra det för mig själv.

Så. Då var det uppklarat. och sagt. i cyberrymden. alltså är det sant? alltså är det läst??

Gokväll!

Einsteins fru - en seriebok och ett boktips!

Min lilllillasyrra gav mig denna ypperliga, utsökta, välformulerade, tokroliga och tecknade seriebok i födelsedagspresent!! TAKKK! Förra året fick jag Nina Hemmingsons bok/album som jag just nu glömt namnet på men om ni vill kan ni titta på DN för de visar ett bildspel med hennes teckningar här. Båda dessa serietecknare är såå bra!!! Ge bort en av deras böcker till någon ni gillar!!

-GÖR DET NU!

De är både roliga och tankeväckande.

Skrattet och glömskans bok - Blood Meridian

Jag hade förlagt min bok igår och började lite smått på "Skrattet och glömskans bok" i stället. Den är så BRA! Jag har bara läst femtio sidor än men jag är helt på det klara med att jag kommer att tycka om hela boken. Det som är intressant när man läser två böcker samtidigt är
1. att se vilken man läser ut först och 2. att se om det finns några beröringspunkter mellan böckerna (tycker jag)

Blood Meridian handlar om Amerikas "vilda väst" på 1800-talet och både människor och natur avbildas skoningslöst och lite sorgligt. Man får som läsare följa "the kid" som är en ganska "vanlig" kille som man inte får veta så mycket om - annat än att man får veta hans handlingar. Det är nog lite fel att tala om honom som "huvudperson" får någon sådan finns inte i egentlig mening - det är Amerika/västern som är huvudpersonen. Det är inte en bok där man får veta karaktärernas tankar och därigenom se någon slags förändring/utveckling och det är heller inte någon trevlig pikareskroman utan mer som en film där det enda man vet är det man "ser" och "hör". Det finns mycket miljöbeskrivningar och ganska lite dialog och därför tar det lång tid att läsa och man behöver tid att tänka över det som händer/beskrivs. Jag gillar den mycket. Det finns en karaktär i boken - the judge - som samlar på saker i en bok. Han skriver ned dem och sedan förstör han dem. Han vill att han ska vara "den som bestämmer vad som får finnas" och han vill sudda ut det han inte gillar och få det att "aldrig ha existerat över huvud taget". The Judge är en intressant karaktär för man får veta relativt mycket om honom och han har (jag har läst ungefär halva boken nu) blivit bokens viktigaste person mer och mer. Boken handlar mycket om våldet och hur människor och natur påverkas av extremt våld men också om minne och glömska om brist på omtanke och om hur bräcklig "civilisationen" är. Jag är nyfiken på hur den kommer att sluta för just nu i boken känns läget för människan (som ras) ... De har nått botten (hoppas jag för hur mycket klarar läsaren..?) Det blir intressant att se om McCarthy ger oss en chans till försoning eller ...

I alla fall så ...

Jag läste ju den andra boken också. Skrattet och glömskans bok skrevs 1978 av Milan Kundera och jag har aldrig förut läste denne (så dumt av mig!) och den handlar om Tjeckien och dess människor som levt under Österrike-Ungern, Tjeckoslovakien/kommunister osv. Den börjar med att berätta om den kommunistiska historieförfalskningen som pågick där. Kundera berättar t ex om det faktum att de som styrde suddade ut fotografier av icke önskvärda personer från historien och aldrig nämnde dem igen. Boken ger dessutom läsaren hjälpfull historisk kunskap och det är ju aldrig fel. Den är skriven i olika episoder (jfr shortcuts) och jag har läst en och en halv hittils. Den första handlar om en man som vill sudda ut en f d älskarinna ur sitt minne för att hon inte passar in och för att hon är ful. Den här boken har ju inte heller riktigt någon "vanlig" huvudkaraktär (inte än i alla fall) och temat är liknande som det i Blood Meridian men jag har ännu inte formulerat någon smart tanke om glömska och minne men det kommer kanske?

Det är verkligen kul att ha två så bra och tänkvärda böcker på nattdukbordet samtidigt och det är synd bara att man måste jobba för brödfödan och inte hinner läsa så mycket men jag kommer alldeles säkert att komma tillbaka till dessa böcker när jag läst dem färdigt.

Nu bör jag avsluta för jag är lite långrandig kanske? Nå. Ni behöver ju inte läsa allt.
Godkväll!

jobbiga bokstäver...

Nu har jag satt dit "jobbiga bokstäver" för att jag fått två spamkommentarer. Irritera er eller inte men FORTSÄTT KOMMENTERA!

-Please! För det är roligt att läsa kommentarer.

Nu ska jag baka bröd!

Lev väl - gråsäl!

åttaårskalas!

Nu är det snart dags för årets barnkalas! Vi ska vara i backen och åka madrass, äta hamburgare och ha skoj (är det tänkt). Solen tittar fram och det är minusgrader!!! Det hade vi nästan inte trott i tisdags när vi skrev inbjudningarna. Tur. Väldigt tur - för vi har ingen "back-up" för om det skulle bli dåligt väder...

Det verkar lösa sig i alla fall. Jag tror att jag (i förebyggande syfte) nu ska sniffa lite ammoniak för barnkalas är bland det mest krävande man kan anordna (tycker jag). Egentligen är det (i teorin) inte så jobbigt för barnen leker ju "av sig själva" så att säga men om man har provat att ha 12 tjejer i sjuårsåldern hemma hos sig (det hade vi förra året) så vet man hur det kan ta på krafterna. Jag tror att ljudnivån i år kommer att vara Mycket Bättre (hoppas) eftersom vi är ute.

Håll tummarna för att ingen ska trilla och göra illa sig åt mig är ni snälla!

Glad helg!

Visdomsord från vår Guru ....

Detta inlägg är tillängat min lillasyster som liksom jag har fastnat för

TYRA BANKS!

Dagens visdomsord från det stora landet i västers egen modeikon är...

...Trumvirvel....

"Never dull your shine for somebody else"

Sug på den! Det är visdomsord nästan i klass med Mister Miagy!!

Idag fyller jag år!

Bara så att ni vet!

Här är en fin bild på "Ab fab" Patsy och Edwina som när hon fyllde år sa de klassiska orden...

-Sweetie darling.. It's just ME, ME, ME!

När hon fyllde år!!

Riktigt så illa är det ännu inte för mig men vem vet hur dagen utvecklar sig?

Ha en riktigt skön onsdag allihopa!

Ps. Min lillebror visste förstås vad Buzzard var för något (jag visste det! Attans...)

Nya fåglar vid fågelbordet!

Visst är den fin - Gråsiskan! Vi har ett helt gäng här vid fågelbordet och jag som är hemma och VABar kan i lugn och ro titta på de fina fåglarna.

Ha det gott - igelkott!

(från "Myror i brallan" som vi ser på teve nu..)

Buzzard eller varför man ska slå upp ord.

Jag känner att jag bara måste få dela med mig av mina senaste ord-upptäkter. Det är ju så att jag läser den där boken "Blood Meridian Or the Evening Redness in the West" av den där Cromac McCarthy som jag har börjat gilla väldigt mycket efter att ha läst "The Road". Nåväl, den är på engelska (duh..det så ni väl direkt på titeln - smartisar:) och den är oerhört svårläst även för en luttrad engelsklärare som jag. Det är bland annnat det som jag gillar med McCarthys böcker - att de inte är så himla förutsägbara att man kan skumma sidorna och att man faktiskt måste tänka när man läser - bra säger jag. Nåväl igen. Det som är resultatet av att läsa en svår engelsk bok (med svåra ord menar jag) är att - om man är jag - så MÅSTE man alltid slå upp orden man inte kan för att... Så gör jag bara...Jag erkänner - det är som en slags sjuka - att slå upp ord.. Prova och ni kommer inte att kunna sluta!

Efter att ha slagit upp Mennonite - medlem av en kristen "sekt" Filibuster - "att prata oavbrutet" men i detta fall "en slags buckanjärer" (det trodde ni inte va! Eller?) och adobe - en slags soltorkat tegel (har ni tänkt på att programmet adobe reader betyder det? Det har ni säkert men det visste inte jag...) så blev jag lite trött på allt slå uppande så jag tänkte skita i det och "bara läsa" ... Det gick väl ganska bra till jag kom till Buzzard ! De gick omkring och viftade undan "the buzzards" som satt överallt och jag tänkte mig att det var typ en insekt eller nått (jag vet - dumt) men efter ett tag började jag undra.. Jag var tvungen att slå upp det och gissa om jag kände mig äggig om ansiktet när jag läser att en Buzzard är en VRÅK! Det blir så fel ibland. Därför MÅSTE man faktiskt slå upp ord!! (det betyder också att jag gör RÄTT!)

Jag har ett annat lite huvubry som ni (Anna? *blink, blink*) kan hjälpa mig med. Som om inte alla buzzards ställde till nog bekymmer för mig så är en viss del av texten på - spanska! och inte översatt. Mitt problem är att: jag kan inte spanska helt enkelt.

Här är ett citat ur boken. Översätt om ni har lust: (en grov översättning går jättebra!)

La gente dice que el coyote es un brujo. (mannen sa att coyoten var en brun en?)

Muchas veces el brujo es un coyote. (????)

Y los indios también. Muchas veces llaman com los cyotes.

Y qué es eso?

Nada. (inget?)

Un tecolote. Nada mas.

Quizàs.

Tack på förhand!

Bibblo

Vill bara dela med mig av den fina lappen biblioteket i P-stan skickade mig.
Citat:
Ifall du inte betalar fakturan innan förfallodatum så kommer ärendet att lämnas vidare till inkasso.

Meddelandet fortsätter:
Hoppas att Du hittar böckerna och välkommen till Ditt bibliotek!

Undra på att man får "skuld"-känslor när man är sen med böckerna? Jag vill bara påpeka att jag redan lämnat tillbaka boken (igår - duktig flicka/tant!) så ni behöver inte oroa er för att jag skulle typ gå i konkurs. Ja, jag vet att de säkert måste skriva ...till inkasso men stilbrottet till "Välkommen till..." blev ju lite kul tycker jag.

Nu ska jag göda den lilla busungen som är frisk - äntligen!

Bullmamma...

Mums. Jag har gjort dem med mina egna små (nåja) händer! Ta daaah! Så har jag också varit på bibblo där jag lånade flera böcker som jag inte kommer att hinna läsa innan de ska återlämnas och som jag (förmodligen - vis av tidigare erfarenhet) kommer att lämna tillbaka alldeles för sent. Ja, ja det är väl som att vara en mecenat (stavas det så?) för bilioteket eftersom (och jag vet detta för jag har frågat en annan gång jag var sen) försenpengarna går direkt till att köpa fler böcker (hurra!). I alla fall så lånade jag de böcker jag givit till mina söta syrror (also known as "the wyrd sisters") så att jag kan ha givande och långa boksamtal med dem (eller?). Nej - förresten lånade jag "Kafka på stranden" och jag gav bort "Fågeln som vrider upp världen" till F men det är ju samma författare... Räknas kanske tanken i alla fall? Jag är ganska säker på att den andra systern fick "On Cesil beach" så jag lånade den. Hm. Tänk om hon fick "Saturday"? Det vore välan förargligt - men kanske inte konstigt eftersom jag fyller år (i år igen..) och ...man blir ju inte yngre förstås (och har ni tänkt på hur fort de går - de där åren... det var ju nyss jag fyllde 26 känns det som och poof - plötsligt har det gått en sådär 11 år - konstigt).

Jag gillar att fylla år! Det är så roligt att alla säger grattis och att alla blir lite glada av att säga det (hoppas jag för jag går omkring och säger att det är min föllseda och då kanske de bara grattar för att vara artiga och kanske i hemlighet tycker att det är hemskt jobbigt att hålla på att säga grattis och de kanske....Jag tror inte det faktist.) och det är så roligt att få kort som barnen gjort och att få god mat och lite extra omtanke och lite extra kaffe (osv.). Jag vet inte om man egentligen ska berätta för alla att man fyller år men jag tycker att man kan vara lite fiskande (efter gratulationer i detta fall) en gång per år. Det är väl inte för mycket begärt?

I morgon är det inte. bara så ni inte säger grattis på fel dag... Jag säger till - var inte oroliga.

Sov sött!

The last Continent - Terry Pratchett

Jag har nu (för några dar sen) läst ut The Last Continent av Terry Pratchett men jag har inte skrivit någonting om den för den var faktiskt inte så bra. Det kändes som om Pratchett inte hade någon som helst idé om vad den skulle handla om mer än att den skulle driva med Australien. Nog är det lite roligt att läsa om en talande känguru men i längden vill jag också ha en handling som engagerar. Jag försöker febrilt hitta åtminstone ett ställe som jag gillade men .... Nej. Den gick ändå - på något konstigt sätt - att läsa ganska lätt. Det är förstås enkelt att läsa böcker av en författare som man känner till sedan förut men det var nog också bokens problem för mig. Jag har redan läst flera liknande böcker av Pratcett och är less på mallen.

En annan sak man kan vara less på (och det är jag) är Ellas magsjuka. Fy säger jag bara. Jag och Kalle har tvättat jag vet inte hur många maskiner sedan i förrgår men jag håller tummarna för att det ska vara över för denna gång...

Ta i trä.
spotta på en grå katt.
Släng salt på såren.

eller nått.. Whaterver works säger jag bara.

Ha en skön fredagkväll allenzammen!

1001 böcker man tydligen ska ha läst...

1001 böcker man ska läsa innan man dör finns att se här Det är Peter Ackroyd, General Editor Peter Boxall som skrivit den och som ni alla förstår var jag tvungen att se hur många jag hade läst redan...

Resultat: Nedslående men inte uselt 105!

Ett intressant fenomen var att om man hade läst alla böcker av en viss författare så "fick man många poäng". De författare som lönade sig mest att gilla verkar vara Kazuo Ishiguro, Ian McEwan och Paul Auster och Joyce Carol Oates.

Jag tänkte att om alla böcker av t ex Stephen King, Alistair Mclean, Agatha Cristie, Robert Ludlum och Margit Sandemo funnits på listan hade jag nog läst minst 50% av böckerna (jag läste dem alla i min största bokslukarperiod av "vuxenböcker") men jag inser ändå varför dessa inte fått vara med på listan...suck.. de är ju inte sååå bra faktiskt...men ändå... de är ju många!

Det som också slog mig när jag "prickade av" böcker var hur MÅNGA böcker på litteraturlistan på litt.vet som jag aldrig faktiskt läste (sparknotes-läste typ..hehe) och gissa om man får ångra att man valde bort "Papa Goriot" nu? Eller min skamfläck....

Att jag inte läst "Madame Bovary"!! Fy på mig.

Det svåraste måste nog ha varit för Ackroyd att bestämma vilka nutida böcker som skulle vara med men han har tydligen använt kritiker och dyl för att bestämma vilka som får vara med så...
Kul att någon vågar sig på ett sådant projekt och på Library thing finns det tydligen en grupp som håller på att beta av alla titlar ... Verkar på tok för ambitiöst tycker jag men... Jag tycker inte att man ska behöva läsa alla böcker av en författare om man har läst en och inte gillar stilen. Eller vad tycker ni?

Nu är det tydligen fredag igen men jag känner mig luddig av att ha VABat igår och så har jag visst inte riktigt kommit igång efter lovet (för snart är det ju lov igen... varför hålla på då?). Bara vi tar fram fredagsmyset kommer jag nog igång men just nu... puh... jag vet inte.

Ha en skön helg!

Bokfemman - igen

Malin och hennes veckliga (sic) bokfemma får ge mig inspiration ikväll tänkte jag. Nåväl - temat för denna vecka var/är "Nämn 5 manliga författare vars böcker du läser mycket av. Ge också exempel på den bästa av deras böcker" så jag försöker mig på det nu...
-Here goes...
- Jag kommer att missa någon - det känner jag på mig -men det får bli så då...
-Ok
När jag gjorde mitt urval så tänkte jag "vilken författare skulle jag ALLTID köpa en nyutgiven bok av" och "vilka författare har jag läst flest böcker av de senaste fem åren" och då blir det så här:

Utan inbördes ordning följer:

1. Ian Rankin - mästerlig deckarförfattare vars böcker jag inte missar. Konsekvent välskrivna och ibland superbra. Det är svårt att säga vilken av böckerna som är bäst men en favorit är kanske "Black and Blue" eller den nyaste "Exit Music"...
2. William Gibson - bästa cyberpunkförfattaren vars böcker ibland är så svåra att läsa på engelska att jag nästan inte fattar nått...hm. Jag gillar utmaningar som ger utdelning när man förstår (typ) och den bästa boken är...trumvirvel...."Pattern Recognition" eller kanske klassikern "Neuromancer" för att den är kool. Tack Kalle-mannen för att du öppnade mina ögon för denne författare!
3. Terry Pratcett - har jag läst mååånga böcker av och läser en nu faktiskt. Det är dock ganska länge sedan jag läst någon (innan den här alltså). Bästa böcker (jag måste ha två - minst!) "Good Omens" (tillsammans med en annan favorit Neil Gaiman) och böckerna om häxorna med den galna Nanny/granny? Weatherwax i huvurollen. Jag gillar dem för att de är roliga precis som Douglas Adams (ännu en favorit förstås) men jag tar med Pratcett i stället för Adams för Pratcett skriver ju fortfarande men om någon missat Adams underbara "Tedags för dystra själar" eller "Dirk Gentlys holistiska detektivbyrå" uppmanar jag Eder att GENAST läsa dem!
4. John Connolly - som skriver så där härligt lagom läskigt (ibland lite väl kanske) om en man som är detektiv och har "övernaturliga" känningar (fast det är inte så dåligt som det låter - jag lovar!!). Bästa bok "Black Angel" tror jag ...Han skriver lite som Stephen King så om ni gillar kungen av skräck ska ni läsa Connolly tycker jag.
5. Michael Connelly - för att jag läser allt han skriver. Hans deckare är lika bra som Rankins men de utspelar sig i LA i stället för Skottland. Han påminner om en annan favorit James Ellroy vars böcker också är så där härligt "noir" och utspelar sig i LA.

Det visade sig vara ganska svårt att välja ut bara fem författare och dessutom välja bara EN bok av dem var men det var kul att vara med i bokfemman och jag tror minsann att jag ska göra det någon fler gång. Nu är det dock slutskrivet för denna bloggtant och läggdags för länge sen.

Guten Abend Meine Damen und Herren in dem Cyber-rÛmt!

jobbet...

AAAAAAAAAAAAARrrrrrrrrrrrrrrrrrrgggggggggggggggggghhhhhhhhhhhhh!!

Ville bara få det sagt.

sportlovet - en summering

Vi har gjort många saker under sportlovet! Synd att det är för kort!!! Förutom sport har vi även bakat bullar och bröd. Mums. Ni får väl komma förbi och fika vettja! (men snabba på för bullar räcker inte så länge här i huset)


I kväll sätter jag väckarklockan på 06.15. Hoija..............