Faller fritt som i en dröm

Faderulingen, vilken bra bok! Jag känner mig helt bakom som inte haft vett att läsa den när den kom ut men nu har jag i alla fall gjort det och jag ångrar mig icke! Jag vet ju nu vem som mördade Olof Palme! Eller? Hur var det nu med det som var sant? Kan jag hantera sanningen?
-Nja...
Förmodligen inte va? Jag tycker att böckerna blivit successivt bättre och bättre och att både språket och karaktärsskildringen nyanserats. Jag måste omedelbart läsa fler böcker om svenska polisen, politiker, säpo osv. Men innan dess (får man verkligen börja en mening med men?) ska jag läsa "Idéernas grotta" för det har jag lovat en kollega på jobbet. Antiken! Härligt hoppas jag. Vi får se.

Förresten...
Borde jag skriva vad böckerna jag läser handlar om? Det har jag tänkt på ibland men jag förutsätter alltid att alla andra redan har läst dem och att de alltid kan gå in på någon nätbokhandel/IRL-bokhandel och kika på baksidestexten om de blir intresserade av att veta mer.

Äh, jag skriver som jag vill... Det är ju min blåpp.

Godnatt!

bokfördomar - vem? jag?

Oj, oj, oj, nu står jag här med skägget i brevlådan, fingrarna i kakburken, i skamvrån... (eller vad man nu säger...), för jag har just läst ut Dansar Elias? Nej! av Katarina Kieri. Som jag lovade har jag läst ut den innan måndag och det är en ungdomsbok, en sån som jag "inte gillar att läsa" för att jag typ är "för vuxen" eller något annat tokigt. Jag måste bara gå rakt på sak och erkänna:

- Jag tyckte att den var väldigt bra!

Jaha. Måste jag nu också börja gilla "Vinterviken" eller? Jag tror inte det. Jag har för säkerhets skull inte läst "Vinterviken" och kan därför tvärsäkert uttala mig om att jag inte skulle gilla den alls om jag provade. Eller? Jag tror faktiskt att jag får göra som Mimmi skrev i en kommentar tidigare (rätta mig om jag missuppfattat Mimmi) och skita i vilken etikett som boken i fråga har och koncentrera mig på kriteriet "bra bok" eller "skitbok" eller "nåja, den var väl sådär-bok".

Från och med nu ska jag försöka lägga undan mina fördomar mot genrer när det gäller böcker - utom förstås

"Misery Memoirs and Pseudo-intellectual drivel..." (ur Jasper Ffordes bok "First Among Sequels")

Jag kommer nämligen inte heller i fortsättningen att läsa en bok bara för att författaren säger att "det är sant - det som står här! och dessutom är det så synd så synd om mig!!! Faktiskt" och inte kommer jag heller att stå i bibliotekshyllan och hålla i en bok som utlovar "att ge läsaren en inblick i livets innersta väsen och göra läsaren till en bättre människa genom att jämföra människan med ett sandkorn i en öken...".

Detta lovar jag Eder, kära läsare. Om ni ser mig på bibblo - eller annorstädes - med en sådan bok i handen, ge mig då en liten knuff - för då går jag säkert i sömnen. Men ungdomsböcker... Jag ska läsa fler! Om jag får bra tips förstås.

Jag känner mig ödmjuk nu (en stund så passa på medan det varar) så jag ska gå och fixa Te till mig och mannen (som firar fars dag i läsfåtöljen). Ha det bra och hoppas ni enbart får goda läsupplevelser denna höst/vinter.

PS. Jag måste erkänna att jag nog tyckte att boken var lite för kort och det kanske är "ungdomsbokskaraktäristiskt"? Det tog mig bara två timmar att läsa den och för att den skulle få högsta betyg av mig skulle den ha varit bra mycket längre. I vilket fall som helst så gillade jag den - så länge den varade :)

Tjäna pengar på att blogga - del II

Om någon trogen läsare kommer ihåg så hade jag tidigare ett försök till förnyelse av min kära blåg som gick ut på att tjäna massor med pengar på att skriva om mode "and stuff" (för att sammanfatta mitt tidigare omfattande resonemang).

Jag har nu insett helt och hållet och totalt att det inte går. Alls. No way. Never. Några elever kom fram till mig i korridoren och frågade om vad jag tyckte om Bella.

- Que? sa jag intelligent (jag sa nog inte precis Que? men jag tror nog att jag ändå lyckades låta lite smart samtidigt som jag erkände att jag inte visste alls vad de pratade om - jag hoppas i alla fall det...)

- Du vet, hon som bloggar och tjänar pengar på det! sa eleverna världsvant.

- Aha! , sa jag (som om jag låtsades känna till denna eller i alla fall hade hört talas om henne)

- Näh, sa jag (och erkände - fast på ett stolt sätt - att jag faktiskt inte hört talas om henne), jag har inte hört talas om henne.

Om ni fortfarande läser detta inlägg efter min "transkribering" av vad som utspelades i en skolkorridor i eftermiddags (alldeles för utförligt beskrivet - jag vet!) så vill jag för det första gratulera er till er uthållighet och för det andra varna er för att min poäng med ovan nämnda (transkribering) är lite lite tråkig.

Here goes: Min poäng är.... tadaah!

-Att man nog i alla fall ska ha läst eller hört talas om den mest kända modebloggaren i Sverige (jag tror att hon är det för alla mina kollegor hade hört talas om henne i alla fall) om man vill bli rik på att blogga om mode!

Bra poäng va! heheh. Jag lurade er att läsa så här långt för att sedan helt dra undan mattan under era fötter med en usel o-poäng... mooohaaaahaaahaaaaaaaaah! (elakt skratt)

Nu till något helt annat!

Jag har lovat att jag ska läsa en ....

-Ungdomsbok!!!! Hoijja. Men ok. Den verkar bra hittils och den har ju faktiskt fått pris (August) så jag ger den en chans. Jag återkommer med mer tankar vid något annat tillfälle.

Godnatt Sverige - varhelst ni dväljes!

Jag är en riktig bloggamatör och glömsk dessutom..

Hej alla som skrivit fina och roliga kommentarer till mina senaste inlägg! Förlåt att jag inte kommenterat era kommentarer men jag hade ju glömt att jag aktiverat en sk kommentarsgranskning och var tvungen att godkänna kommentarena först... Hm. Jag ska nog ta bort kommentarsgranskningen för jag brukar ju bara få fina kommentarer ju!

Sorry alla.

Just nu är det lite stiltje på blågen som ni ser men det ska snart bortförklaras:
-Utvecklingssamtal!!! Jag säger bara det. Puh. Och betänk då att jag inte ens påbörjat de utv.samt som jag ska ha i egenskap av lärare - nej, det räcker så bra med att få till tider för de egna barnens utveckling. Tur att de flesta lärares AG tycker att det är OK att åka ifrån jobbet för att gå på egna barnens samtal. Hur skulle det se ut annars? Vi vill ju att föräldrar till våra elever ska komma under arbetstid till oss så då kan ju inte vi vara sämre!

Egentligen är det ju faktiskt ganska givande att både ha och lyssna till utvecklingsamtal tycker jag men den där bloggtiden får just nu gå åt till lite jobb och annat. Som ni ser är jag inte så himla upptagen att jag inte kan snickra ihop ett lite inlägg då och då men jag tycker ändå att det gäller som ursäkt! Eller?

Nu ska jag rätta och dricka lite T och äta några (!) bullar som familjen bakade i helgen. Mums! Svärfar har gjort ett fint bakbord till oss och vi invigde det med att baka bullar.

Vad gjorde vi utan svär- och vanligaföräldrar? Inte skulle löven bli krattade i alla fall kan jag erkänna.

Ha det gött!

Deckare - varför är det så dåligt då?

Hej alla,
Jag har kanske skrivit om detta förut (eller pratat till leda om samma sak) men håll ut eller sluta läsa när ni är less. Jag har nämligen alltid haft en förkärlek till deckare och så långt är det väl inga problem eftersom det finns gott om dem. Jag har under vissa perioder i mitt "läsliv" gillat andra genre-böcker än deckare och som exempel kan nämnas häst-böcker (lågstadiet), äventyrsböcker (mellanstadiet), mysrysare och harlekin (högstadiet) och fantasy (gymnasiet) osv. Jag har förstås läst annat än dessa genrer samtidigt men jag skulle aldrig vilja läsa en harlekin nu eller för den delen en ungdomsbok med eller utan hästar. Jag har vuxit ifrån dem helt enkelt. Så långt allt väl och vi kan ju alla enas om att Barbara Cartlands böcker inte innehåller så mycket nytt eller överraskande eller ens bra. Låt oss erkänna: De är rent ut sagt dåliga. Ok då. Men deckare?

Är deckare som Barbara Cartland verkligen? Tycker ni därute att ni ärligt kan säga att Michael Connelly eller Karin Alvtegen är sämre författare och att deras böcker är mer förutsägbara än t ex Paolo Coelho eller Nora Roberts? Vem hade inte förstått att alkemistenhuvudpersonen skulle finna vishet i att vara i stillhet och begrunda livets mening i all enkelhet? Vem hade trott att han plötsligt skulle bli deppad av alla får och börja supa? - Inte jag kan jag säga. På samma sätt tror jag inte att "den ärrade polisen" kommer att bli lycklig och tillfreds bara för att han/hon hittar mördaren i boken. Jag tror att få böcker är så originella att man inte känner igen teman och motiv från andra böcker man läst men deckare blir så ofta påhoppade tycker jag och därför skriver jag detta. Det jag undrar är: Varför tror och tycker så många att just deckare är "mall-skrivna och "bara för att tjäna pengar-böcker"? Vad läser alla andra för böcker då? Le Clézio eller? Sällan säger jag och synar!

Jag vill slå ett slag för fördomsfrihet i bokdebatten (om det finns en sådan utanför mitt huvud..) och säga att en bok kan antingen vara bra (oavsett genre) eller dålig (oavsett genre).

Om Leif GW Perssons andra bok i trilogin (som jag just avslutat) säger jag: Spännande och intressant men ett litet minus för språket ibland. Han skriver roligt boken handlar om politik och samhället och polisen. Läs den om ni gillar sånt. Den var lättläst och bra.

Jag ska nu se House så jag fortsätter en annan gång men jag avslutar med ett tips till alla småbarn/mellanstorabarns-föräldrar out there:

"Gör inte gipsavgjutningar av Edra barns söta fötter om ni är trötta!!!" PUH.

You've been warned.

det tar tid att kommentera

Hej bloggisar!
Det tar mycket tid att kommentera alla bloggar som jag läser och vill skriva till. Därför är jag nu nästan för trött på att skriva i min egen blåg. Puh. Så här i höstrusket krävs inte alltför mycket för att jag ska bli trött verkar det som. Det är roligt att skriva kommentarer tycker jag.

Är det förresten någon som vet hur man kan ta bort en oönskvärd kommentar från sitt inlägg? (ifall man skulle få någon dum en menar jag för jag gillar ju kommentarer i allmänhet)

Äh, nu kommer jag inte på vad jag ska skriva mer!

(brukade ni också alltid skriva så när ni var små och skrev brev??)

NU är det dags för TE!

Romeo och Julia

Idag har vi sett på norrbottensteaterns musikal "Romeo och Julia" - fritt efter W Shakespeare.

Bara så ni vet.

The Butcher Boy

Ja. Vad ska man säga om slaktarpojken då?




...



...



Jag önskar att jag visste...

Tur (eller synd) att man inte är tvingad att vara på ett seminarium som handlar om boken? Jag tror i alla fall att det är en bok som lämpar sig för diskussion men jag kan inte komma på något att säga om den just nu.

Jag tror att jag kanske kommer på vad jag ska skriva om den senare?

Just nu säger jag bara: Bra bok men lite jobbig att läsa.
Jag återkommer.
Förhoppningsvis.
Kanske?

The Butcher Boy och att läsa långsamt

Den är lite hemsk den där Bucher Boy. Men bra. Jag gillar när man är tvungen att läsa långsamt för i vanliga fall läser jag väldigt fort och kommer sedan inte alltid ihåg boken så bra. Ett problem är bara att jag lättare blir uttråkad när jag är tvungen att långsamläsa så det fungerar bara om boken är bra och långsam, inte annars.

Det har förstås sin tjusning att läsa fort också - då hinner man ju så många fler böcker! Jag håller ju dessutom koll på hur många böcker jag läst per år (eller, jag har räknat dem ett år i alla fall) så egentligen borde jag ju bara läsa fort-böcker eller ungdomsböcker. Eller? 2007 års böcker tog i snitt tre dagar till en vecka att läsa men Pamuks "Snö" tog hela mars!!! Ändå tycker jag att jag kommer ihåg mycket av den boken fortfarande och därför envisas jag med de långsamma böckerna.

Hur läser du? Vad tycker du?

Nåväl. Jag har bara hunnit till sid. 58 i The Butcher Boy och jag har läst den i flera dagar nu. FAst. Jag har ju varit på kurs och suttit i skolbänken hela dagarna i två dagar i rad och sånt gör en nästan för trött för att läsa när man kommer hem. Stackars, stackars elever i skolan som måste sitta stilla så länge varje dag! Jag måste komma på något bra sätt att få oss att röra på oss på lektionerna!! Det känns som en bra plan.

Ciao!

Ergonomi, friskvård och rehabilitering...

Jag har varit på kurs. Vi lärde oss om arbetssmiljö och rehabiliteringsplaner och ergonomi. Det var intressant. Jag tänker inte rapa upp alla goda råd om hur man ställer in sin stol eller så... men här kommer en sammanfattning:

-Bli aldrig sjuk!!!

Om du överlever själva sjukdomen men råkar vara sjuk för lång tid så kommer du att straffas av samhället och försäkringskassan och regeringen och bli av med både pengar och jobb. Slajmfejs regering har gjort om reglerna för sjukersättning (men det vet ni ju redan - ni är förstås mer pålästa än jag som nog på riktigt fattade detta först idag) för att de skulle bli tydligare! så snällt av dem! Tydlighet låter ju bra... eller?

Nåväl, nu är det tydligt nog: Alla som är sjuka blir utan! Då behöver man ju inte undra över det då... Det är ju också ett sätt att få människor att slippa "utanförskapet" Eller?? Men nu blir det kanske bra då? Nu blir vi alla friska??? Så bra. Så tydligt.

(Jag skulle nu vilja be alla om ursäkt för att jag använt ironi som "vapen" i min argumentation! Speciellt graverande blir detta tilltag eftersom jag ju är svensklärare och borde veta att ironi inte alltid fungerar... Men det lockar mig. Det är svårt att stå emot... och det är ju faktiskt bara en liten blogg...eller??)

Trevlig helg!

Nu drar vi iväg till Umääh för att förgylla mina syskons tillvaro :)

Ha det bra alla blåggisar!

Kalla mig fru Otålig men...

-Where's my stuff? I want my stuff!



Tydligen har inte min bloggansikslyftning lyckats så bra för jag har inte fått en endaste gratisgrej!! Skäms på Er modebutiker! Som av en händelse har dock min bloggande bokklubbsväns fina sida fått ett mumsigt modeerbjudande! Jag är lite pytte pyttelite avundsjuk måste jag motvilligt erkänna. Eller kanske inte? Jag kanske ska lägga modemanin på hyllan och återgå till mina bokutsvävningar som i och för sig varken kan klassificeras som recensioner eller utförliga analyser utan mera liknar stream-of-consciousness eller något jag kallar "fria funderingar".


(Jag har just hittat på dessa ord för att beskriva hur jag skriver och inser plötsligt att jag nog borde ha något koolare namn på det... Kanske processinriktad kvalitetsbedömning utifrån personliga preferenser eller nått?? Vad tycker ni? Eller heterogena kvalitativa textgenomlysningar med konceptuella dimensioner?? Synd bara att jag inte riktigt vet vad dessa begrepp skulle innebära. Men - handen på hjärtat - är det så viktigt att man vet vad man menar hela tiden??? Bara det låter koolt blir man väl respekterad? Eller?) Jag blev inspirerad av en artikel i den emminenta tidningen Språktidningen (som ALLA borde prenumerera på!! Gör det!!) där det stod att läsa om akademikers stundtals ogenomträngliga språkflora. Utomordentligt rolig och bra artikel!!


But, I digress..



Här kommer alltså en tanke om Citizen Vince (Den amerikanske medborgaren): Till alla er som inte gillar deckare men som tycker om att läsa samhällskritiska och nutidsbeskrivande böcker vill jag bara säga: Detta är en bok för Dig!! Jag hade förväntat mig en deckare - eftersom den fått Dagger Award - men jag tycker att den mer är en kommentar på samhället i allmänhet och det amerikanska i synnerhet. Mycket bra. Lättläst och fängslande och tankeväckande (och lite blod - för det ska de' va!)







Nu väntar den lovande Irländske författaren Patric McCabe och hans hyllade The Butcher Boy. Det ser jag fram emot.

En rysligt spännande konflikt...

blev det inte. Jag försökte men det var ingen på mitt arbetsrum - de typ jobbade eller nått?! Jag gav inte upp utan försökte att gå i clinch med några hund-elever. Det gick inte fastän jag smädade den japanska hundrasen Akita!! De är för luttrade, för världsvana ja, jag skulle kunna gå så långt som att säga att de är nästan för zen-oberörda för att gå på en sån lätt konfliktsökning av en spänningssökande bloggskrivande lärare. Jag fortsatte med berått mod att försöka ge mig på en annan populär ras - terrier- men utan märkbart resultat. Hm. Kanske har jag ändå sått ett frö?

-Nä. Jag får bara inse att jag är för mesig för att starta konflikter!

Jag vill bara passa på att säga att jag inte alls har något emot hundraser i allmänhet och Akita och terrier i synnerhet! Dessutom vill jag kraftigt understyka att inga hundar blev skadade under min lektion och eleverna verkade pigga, glada och opåverkade av mitt påhopp på hundar. Jag vill också säga att mina elever är BÄST! (om det mot förmodan skulle vara någon av eleverna som läser detta så ville jag bara få det sagt)

Nåja, mitt första alternativ var dömt att misslyckas så jag gav mig på de andra - full av förväntan! Vad skulle jag välja... Religionsbyte? Är det någon mening med att byta sitt ljumma intresse för Jesus mot en tam tro på Muhammed? Jag försökte lite halvhjärtat men gick raskt över till att byta politisk åskådning. Det borde gå bra! Eller? Jag tog en liten liten titt på Svin-Otto Slemorin och insåg direkt att....

-Det är baske mig omöjligt!

Aj, aj, det är inte bra för min blogg!!, tänkte jag nedstämt. Och jag som LOVAT att leverera.. Vojne, vojne, jag rev mitt hår och slet i mina tår (nä inte riktigt - men det rimmar ju...)

Nu hade jag det! Lösningen på mina problem!! Eureka!!!

- Jag ska skriva om mode! Wow liksom. En helt fräsh och oprövad aveny av möjligheter öppnade sig och jag började titta i Cosmo, Damernas värld osv. (nätupplagor förstås). Jag har nu analyserat dagens mode och kommit fram till .... tarattaratt att taaaaah!

Dagens mode är likadant som det var på den gamla goda tiden då Degrassi High gick på teve första gången! Och jag som dragit mig för att visa de gamla godbitarna på engelskalektionerna!! Nu kommer jag att kunna återanvända dem!! wow. KOOLT :)

Ser ni tydligt vad jag menar?

-Hatten

-afrofrisyer

- den blå tröjans urringning (jag har inte hunnit så långt i min modeinlärning att jag vet vad en sån kallas men visst är den lik de tröjor som kidsen i Idol hade på sig igår??)

-kortbyxorna (som dock inte är rutiga men en karaktär som jag minns från serien hade faktiskt ett par skotskrutiga byxor som han i Idol ikväll!!)

Nu finns det säkert de av er som inte håller med mig men jag tycker att jag - med så pass kort modeintresse - har uppfattat mycket av dagens mode!

Jag är nöjd och känner mig förväntansfull inför framtiden då massor och ännu fler massor kommer att upptäcka min mode-blogg och ge mig saker och pengar. För visst är de så det fukar??? Vi får se!

Godkväll ModeSverige!

Idag...

Har inte mycket hänt. Det är rätt så skönt faktiskt. Tyvärr berikas inte bloggen av detta faktum. Synd.

Jag ska skärpa mig och redan i morgon bitti ska jag försöka skapa konflikter i mitt behagliga men ur bloggsynpunkt ointressanta liv. Jag ska kanske till och med försöka mig på att bli modeintresserad (de som skriver om mode har tydligen grymma läsarsiffror!) eller kanske ska jag komma till insikt och typ byta religion eller politisk åskådning?? Allt för ER - kära läsare (om ni finns?? - Hallå! Är ni där eller?? Kommentera!! Nu!)

Vi får se vad morgonrodnadens Eos bringar och kanske får ni också uppleva detta...

- So tune in tomorrow for another harrowingly exciting episode of Inteutanminbok!!!

Reapers av John Connolly

Kära blogg,
Reapers av John Connolly var inte lika bra som jag förväntat mig tyvärr. Den handlar till stor del om två - i de andra böckerna i serien - birollskaraktärer. Dessvärre visar det sig att det hade varit bättre för alla inblandade om de fått fortsätta vara biroller. Jag läser och blodet flödar men jag engagerar mig inte i handlingen - jag bara läser för att få se hur det går. Det är en lättläst bok där det händer mycket, där finns konspirationer och titeln är kool men tyvärr - det räcker inte för mig. I de andra böckerna i serien finns mycket av Stephen Kings berättarglädje och tempo och lite av Koontz läskiga skräck (typ spindlar och annat makarbert) men i denna bok...

Jag kan liksom inte sätta fingret på vad det är som fattas. Jag är ändå glad att jag läst den för den var ju inte dålig i alla fall - bara inte lika bra som jag förväntat mig. Nåväl. Jag har nu påbörjat en ny spännande författares bok ...

- Citizen Vince heter boken och författaren är Jess Walter. Boken har fått Washington Post Best Book of 2005, Atlanta Journal-Constitution Favourite book of 2005 samt det prestigefyllda priset Edgar Award for best novel (ett deckarpris). Lovande va!

Efter att ha läst 116 sidor är jag fortfarande nöjd (det är ju bra) och jag tycker att boken liknar något som Elmore Leonard skulle ha kunnat skriva (ni vet - han som skrev "Get Shorty" bl a)
Författaren är också "undersökande journalist" och har skrivit en bok om Ruby Ridge. Jag ser fram emot att fortsätta läsa Citicen Vince ikväll. Den finns även på svenska och då heter den "Den amerikanske medborgaren". Läs den.

Det som är bra är också att han skrivit fler böcker som jag INTE HAR LÄST ÄN!!! Super.
Trellvitt helgslutt!!

First among sequels - Jasper Fforde

Serien fortsätter och den här boken var bra men inte riktigt lika tempofylld som de andra i serien. Ett bra avsnitt är när det står om hur böcker "egentligen" är grupperade och "släkt med varandra" (typ). Nåväl, det handlar om "racy novels" (typ tantsnusk) och de är placerade på

" 'the Axis of Unreadable' along with Misery Memoirs and Pseudo-intellectual drivel..."

Hahaha.. roligt! Hur kan jag undvika att tycka om den här typen av böcker?

Eskapism på hög nivå, böcker för vuxna (? nåja.. men för människor som läst några klassiker i alla fall eftersom viss del av handlingen utspelar sig i just klassiker) - fyllda med kvickheter men utan djupare mening. Perfekt underhållning enligt mig.

Förtydligande!

Vi har även tre bokhyllor uppe i vardagsrummet - om det var någon som tyckte att det såg futtigt ut i de nya bokhyllorna.

Tänkte bara förtydliga.

Nu ska jag läsa.

Såg ni förresten att det på min nya bok står "Blood will flow"...

Kan det bli bättre??

sommaren i bilder...

Jag har fört över lite bilder från telefonen och kände plötsligt att sommaren var långt borta. Därför visar jag lite av den nu. Watch and enjoy (if you can...). En stor del av sommaren körde vi (jag och Kalle) bil genom Sverige (östra Sverige).

Vi passerade "Sveriges Coolaste Bro" sex gånger på en månad (knappt) och varje gång skickade vi ett MMS - därför har jag några bilbilder i min mobil. Egentligen var det bara Kalle som passerade sex gånger (jag fyra) men det låter ju ganska mycket bättre med sex än fyra - eller hur?! Nu när jag skriver ner det låter det ju inte alls så mycket men det är låååångt till höga kusten!!!! Jättelångt. Nästa gång blir det flyg. Sådetså.


Jag hade inga snygga Kolmårdsdjur i mobilen men däremot några bilder på vårt sensommarprojekt. Vi kallar det optimistiskt "vårt bibliotek". Det är inte riktigt klart och det är väl så det ska vara. Jag blir nog mer nöjd när vi klätt alla väggar i källaren med hyllor. Vi har förstås ordnat böckerna i bokstavsordning och genrekatalogiserat dem. Roligt värre om man som jag är en boknörd. Just nu jobbar vi hårt för att köpa in fler böcker (konstigt när man skaffar fler bokhyllor så ser det så lite ut - det man har.)

Till sist en liten trädgårdssol. De slog ut för bara någon vecka sedan och kanske är det ändå lite sommar kvar?

-Nä. Men ändå.

Den trettonde historien

Den slutar nästan - men inte riktigt - som jag hade anat. Jag vet inte om jag ska skriva något mer om den just nu annat än att den inte riktigt var så bra. Inte för mig i alla fall. Det värsta är att jag tror att jag skulle ha tyckt om den för länge sedan när jag inte läst riktigt så många liknande böcker.

Jag kan egentligen längta efter den tiden då jag inte satt och irriterade mig på så många böcker utan bara läste dem. Ja ja - man kan inte vrida tillbaka tiden.

Nu ska vi till stugan!

Äntligen!

Jag ska bli faster!!! Hurra!!! Grattis, grattis, grattis!

den mystiske trädgårdsmästaren...

Den mystiske trädgårdsmästaren - som jag förutspådde skulle dyka upp i boken "Den trettonde historien" i inlägget nedan - är här!! Sidan 91 och 92:

"När jag rundade ett hörn stötte jag på den tystlåtne, skäggprydde man som hade hämtat mig vid stationen. 'Maurice är vad de kallar mig', sa han när han motvilligt presenterade sig. ... Jag märkte att Maurice inte välkomnade min närvaro i trädgården. Det gjorde mig inget, eftersom jag själv är något av en ensling."

Så långt allt väl (eller o-väl om man vill ha en klichéfri läsning...) för trädgårdsmästaren - om än mystisk - är ju inte vare sig svartmuskig eller snygg och inte verkar den bokälskande hjältinnan falla för honom heller så jag fortsätter läsa ändå... Boken känns inte riktigt lika rolig att se fram emot men jag tar nya tag och läser vidare tills...

(jag har väl inte glömt att tala om att Vida Winter förvisso bor i .... ett slott eller en stor herrgård - förstås! voine voine...)

Nåväl, jag läser tills jag kommer till nästa kapitel (sidan 102) och ve och fasa!!!!!! Där står:

"Jag kikade genom biblioteksförnstret och såg dörren på en stor svart bil öppnas och skymtade en lång, mörkhårig man. ... Hans ansikte var allvarligt. Hans kraftiga ögonbrynsbågar gjorde att ögonen låg i skugga, och resten av hans ansikte var orörligt."

(det är jag som skrivit vissa ord med fet stil - annars står det så i boken. Det är förstås jag som skrivit fel - om det finns stavfel - annars är det så det står i boken. Jag lovar!)

Om inte denne man är svartmuskig så vet inte jag... Om hon sedan blir kär i honom så är ju allt som det ska vara! Eller? Jag tror att jag läst allför många böcker som denna innan och nu blivit allergisk mot långa "diaboliska" män á la Mr Darcy (förutom originalet själv förstås - må ingen skugga falla på Mr Darcy!!). Jag vet inte egentligen varför jag trodde att boken skulle vara bra men jag tror att jag läst att den fått pris i England eller något. Nu bara måste jag läsa ut den för att se om några fler fördomar/klichéer stämmer in på boken. Jag försöker bara komma på vad som ska komma härnäst. Kanske har gumman Winter någon inlåst på vinden eller i källaren? Kanske visar det sig att alla är släkt med varandra och att hjältinnans romans med den svartmuskige är både omöjlig och oetisk?? Vi måste få veta!!!

Hjälp! Jag är sjuk igen!

Det är hemskt. Att vara jätteförkyld och ha lite lite feber suger. Man kan inte vara hemma (för dyrt) och man gör inte bra ifrån sig på jobbet. Jag kan inte ens läsa för jag bara somnar (och då är det dåligt med orken). Jag skulle ha rättat hela dagen men får flytta rättningshögen till helgen. Kort sagt: Det är sjukt synd om mig! bububhhuuu. Eller? Det kunde förstås ha varit mycket värre och jag tror att det nog blir bättre i morgon så tyck bara lite synd om mig.

Nu ska jag soooooooooovvvaaaaaaaaaaaaaaaahhh! Härligt.

Attjo på er allihop!

Så dumt! av Mia Törnblom

Jag har läst ut boken! Den var så snabbläst att jag inte ens hann lägga ut den på min blogg under titeln "läser". Det känns skönt att ha läst ut boken för jag gillar ju inte den här genren riktigt och känner mig stolt över att ha lyckats läsa en hel självbiografi (eller är det en "sann" bok??).

Nu läser jag en helt påhittad historia som handlar om en kvinna som gillar att...
-Läsa! (helt oväntat va!?)
Hon jobbar (jag har bara läst två kapitel så vänta er inte något storslaget analyserande här..) i sin fars bokhandel/antikvariat och får en dag ett brev från en mystisk författarinna som heter Vida Winter. Winter vill att hon ska skriva hennes "sanna" historia och konstigt nog tycker jag att det är helt ok. Att läsa en påhittad "sanning" är ok men inte att läsa en "sann" sanning. Konstigt va! Jag tror att jag helt enkelt inte gillar verkligheten eller...? Jag gillar inte "sanna" berättelser men jag gillade "Montecore" - som är en bok av Jonas Hassen Khemiri - som verkligen leker med läsaren och får oss att fundera över vad som är sant och inte sant. Konstigt. Men ändå inte.

Tillbaka till "Den trettonde historien": Jag vet att upplägget låter läskigt likt en "mysrysare" (kommer ni ihåg dem?) men jag tänker ge den en ärlig chans innan jag bestämmer mig för att såga den. Än så länge är språk och beskrivningar bra men jag känner att om det visar sig att Vida Winter (snacka om Barbara Cartland-namn på en karaktär... bara en sån sak... anar oråd...) bor i ett ödsligt slott och har en trädgårdsmästare som är sådär lite småmystisk och svartmuskigt snygg så kommer jag nog att lägga ifrån mig boken.

Under tiden läser jag nyfiket vidare.

Puh.. (obs. oviktigt inlägg)

Nu är jag ganska trött... Jag har varit ute i skogen hela dagen (fram till två i alla fall), varit på möte och sedan på fotbollsavslutning med föräldramöte. Puh. Nu ska jag göra lite te och läsa mer i min bok för jag har inte egentligen något att skriva om ... eller..
-Nä. En annan gång.

Bara en sak. Mina elever är bäst! (om ni undrade) Hoppas det smittar av sig på mig ;)

Behöver jag updatera lite tycker ni?

Jag tänkte skriva ett insiksfullt inlägg om mitt liv och arbete här men just nu är jag bara sugen på att äta min goda (självlagade) lunch som är ...
-en gryta!!

Jag har lyckats med bara lite lite hjälp och lite salt att göra en god indisk gryta med smak av saffran och doft av Cayennepeppar! Mmmm.

Jag läser och läser serien om Thursday Next men tänker bespara er tankar om den eftersom det ju handlar om samma person och det skulle kunna upplevas repetitivt av eventuella läsare. Emellertid vill jag även denna gång rekommendera boken till alla Er som gillar lite lite galen litteratur med humor och satir.

:) Lunch-inor

Hej Cyperspejs - ett boktips!

Jag skriver det här till ER - kära läsare - men lika mycket till mig själv eftersom jag ibland har en tendens att glömma bort braiga boktips som jag får. Detta boktips har jag fått av en kollega. Tack! Here goes:

-Boktipset är:

Idéernas grotta av José Carlos Somoza


Läs den! Det ska jag (jag lovar)

Nu ska jag jobba lite mer men glöm inte att kolla in min blogg ibland för det kan finnas BOKTIPS lite här och var!
Man vet aldrig vad som dyker upp...
-En Snark kanske??(kommer ni ihåg det mytomspunna odjuret?)
I The Well of Lost Plots finns många fina odjur som t ex Grammasites - parasiter som livnär sig på grammatik (ett exempel är the Adjecitvore som äter... adjektiv förstås). Om ni har konstig humor och gillar böcker så MÅSTE ni läsa serien om Thursday Next tycker jag.

Au Revoir amis!

Oj vad fort det gick...

att läsa ut boken Lost in a Good Book och nu har jag så många att välja på så jag vet inte riktigt vilken jag ska läsa (lyxproblem va!?). Valet står mellan fortsättningen på Jasper Ffordes bokserie om Thursday Next "A Well of Lost Plots" eller "Den trettonde historien" - en deckare skriven av Diane Setterfield som fått pris (av läsare). På baksidan står det att "jämförelser med Jane Eyre och Svindlande höjder ligger nära till hands." Det borde ju vara bra! Hm. Vi får se vilken jag väljer för bokläsning blir det helt klart i kväll eftersom jag belagts med talförbud (lite som Celine Dion kanske? eller??).

Jag har nämligen blivit hes IGEN!!!! Sa-an!! Snart måste jag nog kolla upp varför jag alltid drabbas av heshet varje gång jag blir förkyld men det verkar vara en så äcklig undersökning så jag drar mig för att underkasta mig den. Dumt? -Kanske? Förklaringen torde ligga i att jag surrar så mycket och att jag dessutom försöker undervisa lite kan ju aldrig vara bra? Jag borde nog ha lite längre sommarlov... Den här gången har jag nästan inte ens hunnit träffa eleverna innan jag blivit hes så jag kan nog inte skylla på dem. De (eleverna) är lika söta som vanligt och det känns riktigt roligt att komma igång igen - om det inte vore för den förbenade röstförbistringen!!!

Attans.

Jag har gjort sås - igen!

Ja, jag vet. Jag tjatar lite men jag måste säga att jag lyckats med min sås. HURRAAAAAh! Jag gjorde en lasagne nästan alldeles själv. Jag vill bara tacka två fina personer som gjorde det möjligt:

Kalle som läste recept, rev ost och var moraliskt stöd

och

Anna som fick mig att tro att bèchamel var lätt och därför gjorde så att jag vågade.

Ett speciellt tack går också till Barnen (förstås) som gillade maten!

Vem vet - kanske är det en annan sås tur nästa gång - kanske... currysås??? Vad tycker DU att jag ska göra?

Nu är det FREDAG! och jag ska slappa, slappa, tralla lalla lalla la slappa!

Trevlig helg!

Om jobbet...

Ibland är det riktigt härligt att jobba på en naturbruksskola! Idag har vi fått välja mellan att:

• Mjölka (kor)


• köra (traktor)


• Promenera (runt och se på skolans ägor typ skog och ängar mm.)


• Rida (på hästar)

Superkul! Och mysigt (fast förmodligen lite lite farligt också - speciellt hästar...)

Ikväll blir det sur-kräfta. Erkänn att du är lite avundsjuk...Eller??

Lästips! Jasper Fforde

När vi var i storstan - närmare bestämt på akademibokhandeln - hade vi barnvakt och jätteroligt! Där hittade jag denna hisnande historia som jag rekommenderar till alla som gillar Douglas Adams, Terry Prachett och Neil Gaiman m fl. Om du dessutom är en "tidsresenärens hustru"-gillare (som jag) kan du inte misslyckas - du kommer att gilla boken!

Huvudpersonen heter "Thursday Next" - bara en sån sak - och boken är rolig, knäpp och fantasifull. Jag gillar verkligen att i bokens universum är litteratur det som alla pratar om och om folk i boken hejar på någon (typ som ett fotbollslag) så är det istället en författare typ "Milton-sällskapet". Underbart.

Just nu läser jag den andra delen i serien och den är också kul. Yey (som syrran skulle ha uttryckt sig).

Färden genom mangroven

Är inte en så lång bok. Men bra. Boken utspelar sig i Guadelope (stavas det så? - Äsch, jag orkar inte kolla upp det... ni får ha överseende) och den utspelar sig under en kväll och en natt. Boken är förtätad som en klassicistisk pjäs nästan med tiden och rummets enhet och det gillar jag! Premissen: En man som kallar sig Sancher (mystisk och främmande) har dött och byn samlas till likvaka. Läsaren får följa olika personer i alla kapitel och får på så vis pussla ihop historien genom att se de olika personernas uppfattning av Sancher och Guadelope. Underbart och spännande även om språket ibland känns lite snårigt och lite väl fullt av botaniska beskrivningar (många exotiska blomnamn till exempel).

Detta är en bra bok att diskutera t ex i en bokcirkel tycker jag för att det är inte helt självklart vad den handlar om (eller är det det? kommentera om ni vill och har läst den..). Jag gillar att man inte blir skriven på näsan av författarna och jag gillar böcker som tvingar en att tänka till lite extra. Dessutom är det roligt att ta del av en annan kultur (den karibiska) och jag som läst mycket anglo-saxiskt tyckte att det var roligt att läsa lite om fransk-kreol områden som omväxling.

Nog om boken. Läs den.
Nu borde jag nog jobba lite lite till och sen åka hem... eller?

Nu har det börjat - jobbet!

Men jag ska inte skriva om jobbet nu utan om Shantaram av Gregory David Roberts. Vad ska man då säga om boken?

• Den är lång - på gott och ont antar jag men jag gillar böcker som inte tar slut direkt så det är ett plus.
• Den utspelar sig i Indien (bland annat) och det gillar jag för jag tycker om att läsa om olika ställen och kulturer
• Den baseras på en sann historia - det gör inget för även om jag inte gillar s k BOATS så är den inte skriven som "den enda sanna versionen" av händelser och vad jag förstår efter att ha läst författarens hemsida så har han utgått från sina erfarenheter och sedan broderat och ändrat lite (och det är ju som det ska tycker jag).
• Den levererar lite väl många "visheter" men eftersom den är så lång så är det inte så farligt för det finns så många andra saker att gilla med den som t ex
• att den har många miljöbeskrivningar - bra tycker jag - och man får en bild av hur det är i Bombay
• Trots att den är så lång tyckte jag att den slutade lite tvärt men jag såg sedan att författaren tänkt sig att skriva en trilogi och då förstår man det förstås.

Nu har jag sagt lite om vad jag tyckte så nu får DU tycka till (det hjälper förstås om du läst boken men känn dig inte tvingad att avstå från att kommentera bara för att du inte gjort det, det kan bli bra ändå). Snart har jag läst ut Färden genom mangroven och då kommer nästa inlägg har jag en känsla av.

Ciao!

jag är tillbaka... eller?

Jag har tagit en bloggsiesta under det underbart härliga låååånga lovet!! Jag skriver bara lite lite nu för att komma igång så vänta er inga ståtliga meningar eller långa utläggningar om romankonsten eller dylikt... tyvärr...

Jag har förstås gjort saker under sommaren och så men det är för jobbigt att skriva om just nu... så ni får väl fråga mig IRL :) istället. Jag har förstås också läst under sommaren (även om jag aldrig avslutade "John Lennon var min bror - jag svär" som det står att jag läser...hm..inte bra kanske??) Den senaste boken jag läst var "Shantaram" av Gregory David Roberts. Lång bok. Jag återkommer med mer info om boken vid ett annat tillfälle men vill bara säga "läs den!" ni kommer inte att ångra er. (eller?) Det är svårt att byta bok när man läst så många sidor av en annan men jag försöker i alla fall att läsa "Färden genom mangroven" av Maryse Condé. Återkommer om den med (för den var bara 300 sidor - och på svenska!! Skönt.)

Ha det bra alla och hitta till min blobb (sic) igen - snälla ...

Till Lea (andra intresserade)

Jag har blivit utmanad och kommer att svara - konstigt nog eftersom jag HATAR kedjebrev (som ju liknar utmaningar lite grann...) - men jag tror att det är för att man MÅSTE svara på kedjebrev men det är upp till en själv om man vill anta utmaningar. Dessutom har jag inte någon lust att skriva om mina böcker som jag läst (just nu i alla fall) så... Here goes:

1. Vad gjorde jag för 10 år sen? Hm. Bodde i Umeå och jobbade på Östra Gymnasiet, var tillsammans med Kalle men hade inga barn. Gick på teater och pubar och jobbade, jobbade, jobbade (jag var ganska ny i yrket...)
2. Fem saker på min att göra lista (obs! ser ni att jag inte orkar sätta bindestreck!!! - blir ni inte provocerade nu?? Jag har ju sommarlov och orkar inte...hehe) Hm. Idag har det varit: Jobba på summer games (9,5 tim), plantera blommor i nya blomrabatten, kamma barnens hår, lösa korsord. Japp, jag har gjort allt på listan - jag är sååå duktiiii.... (speciellt var korsordlösningen jobbig...)
3. Snacks jag gillar: det mesta... ostbågar, chips, godis, osv... men mest gillar jag te och smörgås (alternativt skorpa)
4. Om jag blev billionär... Svårt... jag ser inte det som sannolikt att det någonsin skulle hända mig - som aldrig ens köper lotter - och då tycker jag det är jobbigt att "drömma" så jag vet faktiskt inte... hm. Jag skulle resa bort på solsemester i alla fall (alltid något...) ¨
5. Platser jag bott: Övertorneå, Holmsund, Umeå, Spånga, Piteå. Både stort och smått och mittemellan som ni ser - jag dömer inte...

Ha en fortsatt trevlig söndagskväll och heja El Niño!

trädgård...

Till frida: en bild på den nya rabatten! Alla blommor utom tre är tagna från våra gamla rabatter och stenarna är plockade av mig och Kalle. Fint va!

Till slut - en liten uppdatering - mer kommer (kanske...)

-Jag har läst: Jo Nesbös Frälsaren och Stuart McBrides Fleshhouse. De var bra. och spännande.

-Jag cyklar och promenerar och lyssnar på Bodströms Rymmaren också.

-Jag läser just nu "Aldrig fucka upp" av Lapidus.

Som ni ser är jag en klassisk deckarepåsommarentjej...

Men mest av allt har vi ägnat helgen åt summer games. Moa var lagkapten idag - kul!

Vi ses på bloggen (förhoppningsvis) en annan gång.

Sommarplaner

Fotboll, fotboll, fotboll... EM, Summer Games, Piteligan....

Det är mycket fotboll just nu och lite läsa. Jag har inte läst en enda rad på en hel VECKA!

Men det kommer nog - det brukar vara så här första veckan på sommarlovet!!!

Jag älskar sommarlov!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

När jag orkar ska jag läsa "Katedralen vid havet" för den är jag verkligen nyfiken på och vill läsa. Snart. Jag har dessutom beställt Ajvide Lindqvists nya "Människohamn" och Lapidus "Aldrig fucka upp" så jag har mycket att se fram emot när jag blir less på Zlatan och de andra... (om man nu KAN bli less på honom förstås??)

Jag ska skriva mer när jag faktiskt läst något ... hrmmm...

TACK!

Om det - mot förmodan - är någon av mina elever som läser den här sidan vill jag bara säga:

- TACK,TACK,TACK! för de fina blommorna och den superfina presenten. tAck!!!

Hoppas ni får en skön sommar!!

Mors dag!

Idag har jag haft det härligt ska ni veta! Alla! mina tre syskon var här och hälsade på. Det är så kul att träffas allihopa för vi bor lite utspritt på Norrlandskusten och oftast träffar jag en eller två syskon men sällan alla tre samtidigt. Superkul. Vi var i stugan (mammas och pappas) och åt tårta och räfsade (morsdags"present" till vår mamma) och solen lyste äntligen och det var varmt. Jag är dessutom frisk (nåja...ganska) och jag har fått löfte om att få låna två bra böcker (se bilder till höger och vänster) att läsa.

Vad mer kan man begära?

-Sommarlov! (men det är snart här - hurra!)

Njut av kvällsolen och en god bok! Vi ses i cyberrymden.

sjuk...skittrist!

Jaha,
Det är typiskt att jag varje år betalar in avgiften till vårruset och nästan varje år inte kan vara med på grund av halsont/heshet! Nu har det slagit till igen - halsh-vetet. Jag vet inte om det är för att jag pratar så mycket (många i min närhet tycks tro det!) men jag tappar ALLTID rösten helt eller delvis när jag blir förkyld. För det mesta brukar det vara ungefär en gång per termin. Och nu har det blivit dags för VT-08s halsinfektion. Jaha. Det är typiskt att när nationella proven är rättade och betygen satta för treorna så slappnar jag av och ... blir sjuk.

Nåja. Jag är ju friskare idag och det är ju morsdag på söndag så det blir nog bra. Jag har ett större problem! Jag har inte något alls att läsa. Jag läser nu "John Lennon var min bror - jag svär!" men den är ju snart utläst och det var ju egentligen inte den jag ville läsa ändå. HM. Vad göra? Jag löser tillvidare korsord men det har kört fast sig på några ställen och då blir jag så otålig... Jag ska kanske göra en ny enkät där ni får välja bok åt mig?

-Ja, det gör jag.

Here goes...

Potensgivarna av Karin Brunk Holmqvist

En trevlig och sympatisk bok som är lättläst. Jag gillade de två tanterna som var huvudkaraktärer. De är systrar i 70-årsåldern som är ogifta och bor tillsammans i sitt föräldrahem i ett litet samhälle utanför Simrishamn. En dag flyttar en äldre man in i grannhuset och då förändras deras inrutade liv på spännande och oväntade sätt.

Just nu orkar jag inte skriva mer om vad den handlar om men det var en trevlig och lättsam bok som är perfekt att läsa när man som jag känner sig lite hängig och lite lätt "intellektuellt utmanad". Jag har även läst "Rapsbaggarna" av samma författare och den handlar om två bröder i samma ålder (också ogifta)! Välj vilken du vill av böckerna och se fram emot en trevlig bekantskap i några timmar.

betygssättartider - puh...

Jag skriver ett litet inlägg bara för att jag inte ska glömma bort att jag faktiskt har läst "Enuckens gåta"... Jag stressar inför betygssättningen och rättar och rättar (hela dagen idag har jag suttit framför köksbordet och suckat och rättat om vartannant men nu börjar jag se ljuset tack och lov...).

Tillbaka till enucken : Läs den! En mysig historisk deckare i exotisk miljö (för mig exotiskt i alla fall). Den utspelar sig alltså i Turkiet på 1830-talet och efter att ha läst den vill jag åka till Istanbul - så välbeskrivet är det (tycker jag). Det är väl så att den som gillar deckare som utspelar sig i "gamla tider" kommer att gilla den här boken och alla som inte gör det - läs den inte (eller?). Jag tycker att det var både roligt och spännande att läsa om sultanen och haremet och enucker och Hagia Sofia och Janitsjarer och tycker att just DU ska läsa den! Gör det! Den är välskriven och bra. Sådetså.

Nu läser jag "Potensgivarna" av Karin Brunk Holmqvist. Jag har redan läst "Rapsbaggarna" så jag visste vad jag gav mig in i när jag köpte boken (pocket) second hand för EN!!! krona. Det är roligt när man kan göra fynd så där och jag börjar nästan (bara nästan) förstå alla människor som går på auktioner och loppisar och sånt. EN! krona för en knappt använd bok. Skitbra tycker jag.

Nu ska jag återgå till att slita mitt hår och kolla betyg - eller? Kanske ska jag läsa lite i "Potensgivarna" först?? Vi får se...

Godnatt!!

Bokutmaning

Jaha,
Nu har jag blivit utmanad att skriva lite om böcker. Here goes:

1. Vilken bok läste du senast? En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie - en bra bok som handlar om Biafra (Nigeria) och två systrars öden före och under inbördeskriget. Väldigt intressant och bra. Läs den!
2. Vilken bok ska du börja på härnäst? Enuckens gåta av Jason Goodwin. Den verkar bra men p g a nationella prov har jag bara läst en femtedel (uppskattningsvis) av boken. Jag har visst helt snöat in på Turkiet efter att ha läst Pamuks "Snö" och Kostovas "Historikern" verkar det som. Hursomhelst så gillar jag skildringen av Istanbul (den utspelar sig på 1800talet) och mordgåtan är än så länge i skymunda
3. Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla? Jag misstänker att det är mest manliga författare eftersom jag gillar deckare av manliga författare (mestadels manliga i alla fall). Hm. Jag borde nog kolla detta!
4. När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar, eller tänker “nu har jag kommit en fjärdedel”, “en tredjedel”, “hurra! hälften!” osv? Jag tänker alltid på hur långt jag hunnit i en bok men jag vet inte riktigt varför egentligen.. Varför? Jag har nog prestationsångest? Eller? Jag vill vara säker på att jag alltid har en ny bok att läsa om den jag håller på med just nu skulle råka ta slut. Annars kan jag inte somna.
5. Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar osv? Det bästa sättet att få tag på en bra bok är att få tips från min man och mina syskon för de vet exakt vad jag gillar och kan ge mig boktips som är annorlunda än de böcker jag normalt sett läser men som jag ändå gillar direkt. Jag brukar också försöka läsa böcker som fått något pris - kanske inte just nobelpriset men gärna dagger award eller Pulizer eller booker prize. Jag brukar läsa mycket på engelska och tittar gärna in på Barnes and Nobles fina hemsida för tips. Tyvärr är de där tipsen som låter typ "den här boken är superbra och annorlunda och feministisk och cool och du kommer garanterat att gilla den!" lite ovanliga men alltid lika uppskattade (tack särskilt till lill-lillsyrran!).

Om ni har några fler frågor om vad jag tycker och tänker om böcker och bokläsning - utmana mer! Eller kommentera. Förstås. Over and out!

Blogguppehåll

På grund av nationella prov och betyg kommer jag att ha ett planerat driftsstopp på bloggen. Produktionen förväntas återupptas om cirka ... tja, nån gång när jag har lite tid över blir det väl nått litet... kanske... snart...



På återseende!

ljudböcker ...

Vad ska man göra när man som jag inte alls gillar ljudböcker? Vad ska jag lyssna på när jag går på promenader? Fåglarnas sång? Kanske, men det är ju en sån bra idé att kunna läsa via MP3 och jag skulle vilja! Men nej. Det går inte. Jag har försökt och försökt för alla gillar ljudböcker - utom jag. (stackars mig och mitt i-landsproblem va?!). Nu har jag dock kommit en lösning på spåret nämligen:

Radioteater! (så gammeldags och så charmigt) Jag har lyssnat på BBC Radios dramatiseringar av Douglas Adams böcker "Dirk Gently's holistiska detektivbyrå" och håller nu på med "Liftarens Guide till Galaxen" (fast på engelska förstås för även om BBC är breda så håller de sig till ett och samma språk). Jag har inte analyserat varför det går bra med just "radioteater" när ljudböcker går bort men jag får nog leva med det och jag har något att lyssna på i min telefon när jag promenerar. Jag vet inte om man ska se det som "böcker" dock men ganska nära.

Idag gick det inte någe vidare fort att promenera för jag är förkyld och allergisk men jag är ändå lite nöjd över att jag tog mig ut i värmen så här på kvällen. Jag läser fortfarande "En halv gul sol" och den är fortfarande bra. (om ni undrade)

Ha det skönt i sommarvärmen!

Färdig på burk

VARNING! detta inlägg är inte inspirerat eller särskilt välskrivet men om ni vill kan ni ju läsa det ändå... Ni väljer själva...........
Idag gjorde jag en sås som kom färdig i en liten plastbytta. Det gick bra. Men det är ju förstås inte någon utmaning att använda en sån. Jag lever på den säkra sidan just nu men vem vet? Snart kanske jag vågar mig på ännu ett äventyr i såslandet...

Helgen segar sig fram för Kalle jobbade hela dagen (stackars er som har en partner som ofta är borta på helgen!) och jag saknade verkligen att ha en vuxen att prata med t ex när vi, barnen och jag, var på "nya" Nimbys värld och "hade kul". Barnen hade väldigt roligt men det hade varit roligare för mig att ha någon att prata med. Ojvadjagbaraklagar... Det var faktiskt ganska kul att se på när en kids har superråroligt! Vi kommer att åka dit igen (men då kanske Kalle får vara med som "vuxenvakt" till mig?).

Hej då - stortå!

en rättelse...

Hej igen trogna läsare,

Jag märker att jag (som ni ser om ni läser inlägget nedanför) farit med osanning. Hrhm. F-låt. Jag skriver/skrev att jag bloggat om min lyckade bottenredning men det har jag inte gjort. Ni får helt enkelt tro mig när jag säger att jag en gång lyckades med en sås. (en ljuvligt god gräddsås gjord helt och hållet av MIG! superkocken)

Läs nu inlägget nedan!! (om ni vill..)

högmod före fall...

Hej.
Nu ska jag skriva om sås. Igen. Ja, det är sant, jag har gjort sås igen. Jag har skrivit alltför många gånger om mina såsförsök (lyckad och mindre lyckade) och jag ska försöka att hålla det kort men jag känner att jag måste ventilera mina såserfarenheter någonstans och här är väl ett ställe så bra som något. Kanske beror mina såsinlägg på något barndomstrauma eller kan förklaringen ligga i att ingen (läs:inte min man i alla fall) vill lyssna på mitt tjatande och gnatande om just - sås. Sås är ju faktiskt väldigt enkelt att göra (står det i kokböckerna) men likväl misslyckas jag gång på gång. En gång lyckades jag. Då skrev jag också om det i denna blogg. Ni anar kanske varthän detta inlägg är på väg nu? Är det någon som tror att jag också denna gång gjorde en super-toppen-bottenredning??
-Nä, trodde väl inte det.
Nåväl, nu när jag ändå är på gång med skrivandet kan jag kanske berätta hela såshistorien (och liksom få det ur systemet typ..) Ni som inte vill veta mer om min sås kan med fördel sluta läsa och gå tillbaka till era lyckade såsliv och ni som inte har nått bättre för er kan ju för all del fortsätta den spännande historien och Elinor och hennes Sås.

Det var en gång (i eftemiddags vid femtiden) en Elinor som skulle laga middag (det gillar hon inte så vidare men hon har blivit bättre på det). osv. osv. Till saken: Jag skulle laga mat (schnizel och potatismos). Allt gick bra. Enligt planerna liksom. Det är nu jag gör det fatala misstaget. Jag tänker för mig själv (ett råd till er som lagar mat: tänk inte!) ;
"Potatisen skalad och i bitar i kastrullen, schnizlar i stekpannan. Jag är så braaaaaaa!! Hm. Jag undrar om jag skulle kunna också göra en .... en.... en SÅS. Bra idé."
- inte.

Mitt i min sås skriker den hittills så snällt lekande dottern:
-Färdig!

Oh. NEjj.

min sås är sedan stekt och seg och oätlig. Äcklig kan man beskriva den kanske? Nu känns det bra (för mig hehe) för nu har jag fått ur sås-katastofen (visst är det bra att jag har en sådan känsla för proportioner??) ur systemet men frågan är hur DU känner dig?
-Hur känner du dig - du som läst detta såsiga inlägg?? (duktig i köket? utmattad? uppjagad? irriterad på saker i största allmänhet? uppmuntrad och glad i själen?)

Skriv en kommentar och berätta för mig. Om du vill och orkar. Själv ska jag läsa bok för nu är det visst Liverpool på TV:n - igen.

En halv gul sol - Chimamanda Ngozi Adichie

Jag har kastat "Saturday" åt sidan till förmån för den här lovande boken! Jag har läst 100 sidor och jag tycker att ni genast ska läsa den!

Så. Då har jag sagt det om boken och nu ska jag jaga isäng barnen så ni får läsa om vad den handlar om någon annan stans (en bokhandel kanske?).

Gokväll.

Life of Pi - Yann Martel

Jag har sett den här boken på olika ställen och tänkt att jag nog borde läsa den och nu... Har jag det. Jaha.
- Vad tyckte jag om den då?
- Svårt att säga...
-Men vad handlar den om då?
- Tja.. den är lite som filmen "Cast away" eller möjligtvis "Robinson Crusoe" ...
- Vad handlar den om?
- Den handlar förstås om Pis liv..som man förstår av titeln. Duh..
-Men kan du utveckla lite..
- Pi är från Indien och hans pappa har ett zoo, han hamnar i en livbåt tillsammans med olika djur t ex en bengalsk tiger!! Det är inte lätt kan jag säga. Han har det knepigt.
- Jaha, men på baksidestexten står det att man t om kan börja tro på gud av att läsa boken. Vad säger du om det?
- Gud och gud.. jag tror att de som vill ha böcker om vishet och gud får läsa Paulo Coelhos böcker i stället... Huvudpersonen Pi är visserligen religiös (på ett lite udda sätt) men om man som läsare blir det så stämmer det nog inte in på mig i alla fall.

Så här håller jag på för mig själv eftersom jag inte känner någon annan som läst boken och jag gärna skulle vilja ha någon att diskutera den med. Jag har inte riktigt bestämt mig för vad jag tycker om den ännu men den är uppdelad i tre delar och mittendelen handlar om Pi, livbåten och tigern och den tycker jag bäst om. Jag tror i alla fall att jag kan rekommendera andra att läsa boken för den är inte som alla andra och för att det är så mycket i den som handlar om djur. Alla som tyckte att "Cast away" var bra och som inte ryggar tillbaka för lite osannolika händelser kan gilla den. Jag tyckte att den var....bra (tror jag). Nu ska vi få se en barnteater så jag lämnar Pi åt sitt öde tills nästa gång.

Trevlig helg!

puh...

Idag är första dagen av resten av mitt motionerande...eller? Nu ska det bli andra bullar!

Förut - kanelbullar
Idag och resten av våren - hurtbullar!!

Jag har idag

• promenerat (det var inte så svårt eller jobbigt)


• lunkat (jobbigare)


• småjoggat (skitjobbigt)


• promenerat igen


• lunkat


• promenerat


• osv


• osv

I 45 minuter. Så det så. Och allt kommer sig av att jag...

1. Var lite arg


2. inte har någon bok som jag vill läsa


3. ska vara med i Sjulsmarksjoggen i juni (se bild: Sjulsmark)

Nu är jag inte arg längre - bara matt. För min omgivning är detta tillstånd nog säkerligen att föredra? Ikväll hoppas jag på att göra ingenting och kanske se någon bra film på datorn.

Ha det hurtigt!

Tålamod...

Om ni någon gång vill öva er i tålamodets ädla konstart kan jag rekommendera en sittning vid läxbordet med min åttaåring. Jag vet inte vem av oss som var mest stolt och nöjd med sig själv när skrivläxepärsen var över - jag eller min dotter? Jämt skägg tror jag. Puh. Att det ska vara sååå jobbigt att sitta bredvid och säga "skriv nu meningen..", "kom igen - du vet ju vad du ska skriva...", "men nu är du ju snart klar...det går bra..." osv. osv. osv.osv. i all oändlig halvtimme.

Slutresultatet blev ju bra i alla fall och jag undrar om inte jag själv skulle vilja ha en "hejare" ibland när det känns motigt att rätta de där sista proven. Tänk att ha någon som konstant sa att man var bra och att det snart var slut... Nog skulle väl det vara något att prova? Eller? Jag ska fråga min man om han vill bisitta/heja mig nästa gång jag är dum nog att ge mig i kast med typ "hemprov" (jag har gjort det - gett elever hemprov... det verkar alltid som en bra ide just då på något sätt...men sen... huga...)

Jag har i alla fall bestämt mig för att läsa "Saturday" så det är bäst att jag sätter igång med det nu - annars blir jag väl aldig klar...eller? Jag tror inte att jag behöver någon påhejare när det kommer till nöjesläsning faktiskt - och det skulle nog vara lite irriterande om jag hade en? Vem vet???

Det är inte kul när...

• Kaffet är slut i arbetsrummet
• Inspirationen är borta
• Man inte kan bestämma sig för vilken bok man ska läsa

Men allt kommer att lösa sig - bara jag får lunch!

Bibblo

Nu har jag lånat:

• Life of Pi av Yann Martel (jag har faktiskt inte läst den tidigare - fastän man kunde tro att jag skulle vara en sån som läst den...eller?)



• Saturday av Ian McEwan (alla böcker jag läst som McEwan skrivit har varit bra så jag hoppas och tror att denna inte är något undantag)



• Norwegian Wood av Haruki Murakami (jag fick blodad tand av "Kafka på stranden "så jag tänkte prova den här tills jag får låna "Fågeln som vrider upp världen" av syrran)



• Doroteas sång av Rosa Regàs (en slamkrypare som jag bara fick syn på och tänkte prova)
  
  

Är det nu någon av ER här i cyberrymden som läst någon av dessa böcker och kan rekommendera mig vilken jag ska börja med så skriv gärna en liten kommentar!

Trevligt helgslut till er alla!

Snart är jag med bok igen!

Jag har beställt böcker!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Hurra!!!!!!!!!!!!! Det blev inte något bokköpsförbud (jag hade tänkt det ett tag men så insåg jag att det inte gick). Vi har beställt:

1. Lord of the Bow - Conn Iggulden
2. The border trilogy - Cormac McCarthy (tre böcker i en - över 1000 sidor!!)
3. En halv gul sol - Adichie, Chimamanda Ngozi
4. Lust - Clara Jonsson (pseudonym)

Hoppas de kommer SNART!

Men i morgon är det jag som står vi dörren när bibblot öppnar för jag kan ju inte vänta en hel vecka - eller?

Kafka på stranden

Tja, så ska man skriva om en utläst bok igen, och ingenting är så svårt som just det för jag vet aldrig hur mycket jag ska avslöja av handlingen eller hur jag ska sammanfatta alla intryck som jag får av en bok. Jag gör ett försök. Jag gillade "Kafka på stranden" mycket. Den var överraskande och mystisk men ändå lättläst! Jag vet inte om ens författaren själv vet allt om sin mystiska bok så jag har sammanställt några frågor:

• Vilken genre tillhör romanen? Skönlitteratur - ja, science fiction - ja, utvecklingsroman - ja osv... Här är förresten en rolig beskrivning på ordet utvecklingsroman från Wikipedia: Handlingen går i stort sett ut på att huvudpersonen, som ofta är en man, i sin ungdom bryter upp från sitt barndomshem och ger sig ut på en resa. Ofta upplever jaget en slags vilsenhet och finner sin tillflykt i kvinnor av olika karaktär (hör och häpna: horan eller madonnan), men får även råd och vägledning från någon annan person. Inte visste jag att de var så humoristiska på wikipedia men håll med om att det var kul :) och här har vi nog pudelns kärna eftersom huvudpersonen är 15 år och har rymt hemifrån till ett bibliotek där han får hjälp och goda råd av bibbloassistenten och ligger med ... jag ska inte avslöja mer men om ni är nyfikna kan ni gärna läsa boken.
• Vem är Johnny Walker egentligen?
• Hur ska det gå för dem efter bokens slut?

Jag gillar att han får hjälp av bibliotekarier för det upprätthåller och rättfärdigar min fördom (fakta?) om att alla bibliotekarier är - i hemlighet - coola och belästa och auktoritetsföraktande kultursnobbar med hjärta och medkänsla!! Hurra för alla bibblojobbare! (dit räknar jag även "assistenter" - faktiskt).

Jag skrev förut att den som inte gillar onaturligheter inte kommer att gilla boken och jag känner att jag måste komma med ett litet varningens finger till.... Eftersom huvupersonen Kafka Tamura är 15 år så förkommer en del .....

....sextankar ... och annat liknande ...

Att sådant förkommer tycker inte jag personligen är ett problem utan jag ser det mer som en för tonåringar viktig del av att växa upp och jag tycker att det är befogat men -

Be warned! Ordet k-k finns med i boken.. Bara så att ni är förberedda. Boken är dock så MYCKET mer än onaturligheter och sextankar så jag måste ändå rekommendera den till nästan ALLA. Den är också skönt lång (typ 500 sidor) så den tar inte slut så fort. Det är bra.

Nu är jag boklös! Snyft.

japaner, japaner, japaner...

Jag var inte född då det klassika sportreferatet sändes men jag läser ju faktiskt en bok av en japansk författare (Haruki Murakami). Boken "Kafka på stranden" är hittils väldigt bra tycker jag men jag överraskas av att det är så mycket som jag känner igen... Jag hade trott att jag skulle få veta saker om Japan och japansk kultur när jag läste den - ungefär som jag kände när jag läste M/T och berättelsen om skogens under av Oe - men där går jag bet hittils i alla fall. Huvudpersonen är den femtonårige Kafka (taget namn) Tamura som rymt hemifrån och hamnat på ett bibliotek. Kafka pratar mycket med Oshima (som arbetar på bibblot) och de ämnen de berör är böcker (förstås, hur kan man INTE prata om böcker???) och musik. Det som överraskar och samtidigt gör mig lite beklämd (men jag vet inte varför riktigt..) är att allt de diskuterar är västerländsk litteratukanon och västerländsk klassisk musik. Visst släger de in namnet på någon tanka och haikudiktare också men referenser till t ex hur man ska leva för att vara en bra människa är uteslutande västerländska (gärna klassiskt grekiska typ Euripides och co..). Är det någon som känner till mycket om nutida japansk kultur som kan svara på om det är så i Japan nu att det "fina" är de gamla grekerna och inte de gamla japanerna eller de gamla kineserna? Jag blir lite besviken - men så kanske andra människor tycker om den "svenska" kulturen också? Har vi verkligen så lite att lära varandra?

Boken är i alla fall bra och översättningen är utmärkt av Eiko och Yukiko Duke!!! Jag försökte - när jag läst och gillat M/T - att läsa fler böcker av Oe men de var översatta via engelskan!!!!
-Superkasst, I assure you! så TACK! till Eiko och Yukiko Duke som gör det möjligt att läsa bra japanska författare även för icke-språkkunniga som jag.

Boken handlar inte bara om Kafka Tamura men även om den gamle mannen Nakata som kan tala med katter! Om du är en sådan som inte tycker om att läsa om män som kan tala med katter kan du redan nu bestämma dig att inte läsa "Kafka på stranden" men då kommer du att missa en spännande och annorlunda bok och jag ser mycket fram emot att läsa mer om Kafkas och Nakatas fortsatta öden och äventyr.

Nu är det ännu en gång dags för T så jag säger godnatt och parafraserar (nåja...) den en gång populäre nighthawk (all you old folks out there will remember Him!)
-Godnatt Sverige ....varthän ni än må dväljas....

Umeå och On Chesil beach

Vi har varit i Umeå hos min rare broder och hans sympatiska sambo. Där träffade vi också min snällsyster och hennes trevliga sambo och skygga katt. Vi var och såg på Henrik Schyffert som pratade om 90-talet. Vi var även på restaurang. Snällsyrran och hennes dito sambo var barnvakter. Tack!

Jag tänkte också skriva några ord om boken av Ian McEwan som jag läst. Den var bra. Men kort. 166 sidor bara! När jag läst ut den kändes det som om jag missat något eller som om jag läst en novell. Konstigt. Visst ska en bok vara typ 300 sidor? Minst. Jag tycker ändå att ni ska läsa boken för den är klart läsvärd. Den handlar om ett par som gift sig och om deras olika känslor inför bröllopsnatten...

Jag kan verkligen inte uttycka mig idag så jag tror att vi ska åka lite skridskor i stället...

På återbloggande!

Blood Meridian - igen...

Jag känner bara att jag vill dela med mig av ytterligare ett ord från boken:

Parricide : när man mördar sina föräldrar eller någon närstående släkting.

Den som nu säger att "det där ordet använder ju jag ofta..." - är en lögnare säger jag. Men nu kan vi ju gå omkring och använda det allihop (dock utan att någon förstår vad vi säger...ett smärre problem kanske?) för känner ni inte alla som jag... att ... det är ett ord ni behövt många gånger men saknat i ert vokabulär??

Jag läste förresten idag en blog av en läsare som hade en "BA in literature" som rekommenderade att man hade en ordbok nära när man läste boken!!! HA! Det verkar som om fler än jag varit tvungna att slå upp ord. Så var det också sagt.

Nu har jag läst ut ...

Blood Meridian och Skrattet och glömskans bok!

De var båda bra och jag önskar verkligen att många som jag känner läser dem. Speciellt vill jag gärna diskutera Blood Meridian så kom igen - läs den. Det är värt mödan. Jag vill inte skriva så mycket om boken och slutet här för att Kalle håller på att läsa den och jag vill vänta tills vi diskuterat den innan jag skriver så mycket mer om den. Jag har dock tänkt på en sak som utspelade sig i bloggvärlden och som jag lite känner att jag borde omformulera... Jag sa någon gång att jag inte tyckte om att läsa om personer/karaktärer som jag inte kunde identifiera mig med.... Har ni hört så dumt!! Jag vet faktiskt inte riktigt själv vad jag menade med mitt förhastade uttalande men efter att ha uppskattat en bok som handlar om meningslöst våld, skalpering och krig som livsfilosofi måste jag bara undra över min kommentars hållbarhet??

Jag tror att jag kan ha menat att om man läser böcker där man liksom känner att man förväntas identifiera sig med karaktären och att man förväntas känna igen sig i en roll - tex kvinnorollen - så vill jag bara sparka bakut och säga NEJ! I den här boken tror jag inte att någon förväntas känna igen sig i personernas skäl eller brist på skäl till att de gör som de gör (mördar och skalperar mm.). Däremot kan jag när jag läser den här boken förstå att karaktärernas handlingar är beroende av omgivningen, tidsandan och ett reellt hot om att själva bli mördade när som helst. Jag behöver inte identifiera mig med dem men jag behöver förstå vad som driver dem, deras bevekelsegrund för deras handlande. Jag tycker - fastän jag ibland önskade att huvudpersonerna skulle bli dödade - att boken är bra! Alltså behöver jag inte kunna identifiera mig med personerna i böcker jag läser! Det vikigaste för mig är allså att boken är intressant (duh, det är väl klart :) Jag kände bara att jag ville klargöra det för mig själv.

Så. Då var det uppklarat. och sagt. i cyberrymden. alltså är det sant? alltså är det läst??

Gokväll!

Einsteins fru - en seriebok och ett boktips!

Min lilllillasyrra gav mig denna ypperliga, utsökta, välformulerade, tokroliga och tecknade seriebok i födelsedagspresent!! TAKKK! Förra året fick jag Nina Hemmingsons bok/album som jag just nu glömt namnet på men om ni vill kan ni titta på DN för de visar ett bildspel med hennes teckningar här. Båda dessa serietecknare är såå bra!!! Ge bort en av deras böcker till någon ni gillar!!

-GÖR DET NU!

De är både roliga och tankeväckande.

Skrattet och glömskans bok - Blood Meridian

Jag hade förlagt min bok igår och började lite smått på "Skrattet och glömskans bok" i stället. Den är så BRA! Jag har bara läst femtio sidor än men jag är helt på det klara med att jag kommer att tycka om hela boken. Det som är intressant när man läser två böcker samtidigt är
1. att se vilken man läser ut först och 2. att se om det finns några beröringspunkter mellan böckerna (tycker jag)

Blood Meridian handlar om Amerikas "vilda väst" på 1800-talet och både människor och natur avbildas skoningslöst och lite sorgligt. Man får som läsare följa "the kid" som är en ganska "vanlig" kille som man inte får veta så mycket om - annat än att man får veta hans handlingar. Det är nog lite fel att tala om honom som "huvudperson" får någon sådan finns inte i egentlig mening - det är Amerika/västern som är huvudpersonen. Det är inte en bok där man får veta karaktärernas tankar och därigenom se någon slags förändring/utveckling och det är heller inte någon trevlig pikareskroman utan mer som en film där det enda man vet är det man "ser" och "hör". Det finns mycket miljöbeskrivningar och ganska lite dialog och därför tar det lång tid att läsa och man behöver tid att tänka över det som händer/beskrivs. Jag gillar den mycket. Det finns en karaktär i boken - the judge - som samlar på saker i en bok. Han skriver ned dem och sedan förstör han dem. Han vill att han ska vara "den som bestämmer vad som får finnas" och han vill sudda ut det han inte gillar och få det att "aldrig ha existerat över huvud taget". The Judge är en intressant karaktär för man får veta relativt mycket om honom och han har (jag har läst ungefär halva boken nu) blivit bokens viktigaste person mer och mer. Boken handlar mycket om våldet och hur människor och natur påverkas av extremt våld men också om minne och glömska om brist på omtanke och om hur bräcklig "civilisationen" är. Jag är nyfiken på hur den kommer att sluta för just nu i boken känns läget för människan (som ras) ... De har nått botten (hoppas jag för hur mycket klarar läsaren..?) Det blir intressant att se om McCarthy ger oss en chans till försoning eller ...

I alla fall så ...

Jag läste ju den andra boken också. Skrattet och glömskans bok skrevs 1978 av Milan Kundera och jag har aldrig förut läste denne (så dumt av mig!) och den handlar om Tjeckien och dess människor som levt under Österrike-Ungern, Tjeckoslovakien/kommunister osv. Den börjar med att berätta om den kommunistiska historieförfalskningen som pågick där. Kundera berättar t ex om det faktum att de som styrde suddade ut fotografier av icke önskvärda personer från historien och aldrig nämnde dem igen. Boken ger dessutom läsaren hjälpfull historisk kunskap och det är ju aldrig fel. Den är skriven i olika episoder (jfr shortcuts) och jag har läst en och en halv hittils. Den första handlar om en man som vill sudda ut en f d älskarinna ur sitt minne för att hon inte passar in och för att hon är ful. Den här boken har ju inte heller riktigt någon "vanlig" huvudkaraktär (inte än i alla fall) och temat är liknande som det i Blood Meridian men jag har ännu inte formulerat någon smart tanke om glömska och minne men det kommer kanske?

Det är verkligen kul att ha två så bra och tänkvärda böcker på nattdukbordet samtidigt och det är synd bara att man måste jobba för brödfödan och inte hinner läsa så mycket men jag kommer alldeles säkert att komma tillbaka till dessa böcker när jag läst dem färdigt.

Nu bör jag avsluta för jag är lite långrandig kanske? Nå. Ni behöver ju inte läsa allt.
Godkväll!

jobbiga bokstäver...

Nu har jag satt dit "jobbiga bokstäver" för att jag fått två spamkommentarer. Irritera er eller inte men FORTSÄTT KOMMENTERA!

-Please! För det är roligt att läsa kommentarer.

Nu ska jag baka bröd!

Lev väl - gråsäl!

åttaårskalas!

Nu är det snart dags för årets barnkalas! Vi ska vara i backen och åka madrass, äta hamburgare och ha skoj (är det tänkt). Solen tittar fram och det är minusgrader!!! Det hade vi nästan inte trott i tisdags när vi skrev inbjudningarna. Tur. Väldigt tur - för vi har ingen "back-up" för om det skulle bli dåligt väder...

Det verkar lösa sig i alla fall. Jag tror att jag (i förebyggande syfte) nu ska sniffa lite ammoniak för barnkalas är bland det mest krävande man kan anordna (tycker jag). Egentligen är det (i teorin) inte så jobbigt för barnen leker ju "av sig själva" så att säga men om man har provat att ha 12 tjejer i sjuårsåldern hemma hos sig (det hade vi förra året) så vet man hur det kan ta på krafterna. Jag tror att ljudnivån i år kommer att vara Mycket Bättre (hoppas) eftersom vi är ute.

Håll tummarna för att ingen ska trilla och göra illa sig åt mig är ni snälla!

Glad helg!